Det här med att lita på folk.

 
Det där ja. Att låta folk klampa in på ens revir och kanske lägga sig i en aning.
Väldigt intressant när det händer och faktiskt är överlevnadsbart. Just nu har
jag en sjukgymnast som jag, givetvis, först dömde ut rakt av! Hon var för
mesig, "kännande", kändes nästan klängig i sina försök att pådyvla mig
anledningar till att ta hand om sig själv. Och just ja, hon började poängtera
saker som att jag ju själv bestämt mig för att gå till henne. Att jag själv
skulle ha någon sorts insikt eller önskan om att "nå" mig själv och ta hand
om mig själv bättre....
 
Kan väl säga att hon var ute på tunn is där ett tag! Men dessbättre, eller om
gamla jag skulle talat ett klockrent DESSVÄRRE, så gav jag henne en till
chans. Och en till. Och nu efter tredje besöket är jag frälst.
 
Illa. Om jag skulle tala utifrån mitt gamla jag. Numer har jag ju på något
magiskt sätt kontakt med kroppen och inte bara knoppen och kan så
tydligt känna när något är bra för mig. Hon hjälper min arma nacke, vilket
indirekt hjälpt min arma skalle, vilket på något otroligt sätt börjar hjälpa 
själva mig...
 
Är fortfarande fascinerad över att utforska den här nya världen, den
som inte är så skrämmande längre. Den som är doftande, ibland
rent njutbar, fortfarande inte det ultimata toppenstället man kunde
önska - men annorlunda.
 
Gnället då? Ja. Fortfarande ett jävla strul att balansera mitt Fenantoin
mot den nya medicinen, precis nu i ett drömläge med lite ep-meds i
systemet så hjärnan känns hyfsat krispig, och krampbenägen. Inget
gott som inte för med sig nåt dåligt kanske man skulle kunna säga?
 
Men jag suger åt mig av det goda, ska snart höja upp ep-medsen
igen misstänker jag och då blir allt lite tråkigare igen. Fast vilsammare
för hjärnan, rent elektriskt alltså. Och sen, då kommer jag att sänka
den igen, säkert som amen i kyrkan, för jag trivs allra bäst med så mkt
hjärna som bara är möjligt i ordning. Gillar att tänka, gillar mycket
att prata. Är ju inte någon naturligt meditativ tant utan allt styrs av
dessa kemikalier. På gott och ont.
 
Just nu på gott!
 
 OBS - en liten edit till en viss "person"
JAG SKITER I OM DU LÄSER DET HÄR
:)
Ville bara säga det, bryr mig så mycket mindre
att det inte är klokt, vi talar tokjävla inte ett dugg!
 
 
0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


besöksräknare
RSS 2.0


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...