Starta upp en minnesbank?

 
Hade en jättebra pratstund med dottern, idag eller igår, kommer ju liksom
inte ihåg, men vi pratade faktiskt om minnen. Bara det liksom, att jag kunde
komma med något som hon inte mindes och sen fyllde hon på hos mig med
än mer detaljer och händelser. Mer sånt känner jag, mycket mer, för man mår
så grymt mycket bättre med att faktiskt slippa att bara leva i NUET...
 
Var ju prattantadags häromdagen med, kan ärligt inte säga om jag tror att det
kommer att fungera det hela. Jag gillar min terapeut, hon gillar mig, en stor bonus
när man ska in på känsliga saker, men samtidigt är det ju så att skit som har hänt
en definitivt formar en. Dvs jag är ju en vuxen krass människa, som alltför ofta
bara gör det andra ber mig om, trots min krassa sida dvs. Solen har ju även den
fläckar, jag vet massor men knäpper vissa personer med sina fingrar så står jag
där inom loppet av några minuter. Men det är ju MITT problem, MINA korkade
val och de får jag ju stå för själv helt enkelt.
 
Att hitta igen sitt lilla jag, det där sargade barnet osv. Det är där jag är tveksam.
Livet består av val, fast kanske inte i början, då är väl alla lite av "offer" då man
ju dessvärre är beroende av andra. Men bortsett från den "akuta" tiden tänker
jag, då kliver ju valmöjligheten in och jag är verkligen den som står för all skit
jag gjort. Blir intressant att se om prattantan lyckas lura bort mig från min egen
livsåskådning helt enkelt. Eller min sanning som jag ju säger. En bra sak med
att ha uselt minne, funkar inte att ljuga helt enkelt. Jag säger inget som jag 
inte är 100% säker på, då är jag hellre tyst. (om det inte handlar om politik
och annat värdsligt!)
 
Här några bilder som visar högpunkterna av sommaren, 
den blev ju inte riktigt som man tänkt sig, men en
bukett, lite solglitter i ån, lite "luder", ängsull ni vet, 
en storm, en svamp och en massa kärlek till allra
finaste familjen,,,,
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Höst, igen

 
 
 
Ovanstående känns ju oerhört mycket som bullshit. Fruktansvärt otroligt INTE
jag själv och säkerligen därför jag inte kan få det hela att fungera. Men en
tanke är sådd, ett första steg mot den där "friheten" när man helt plötsligt är
kapten på sin egen skuta ni vet... blaaablaaaablablablablaaaaaaaaaaa
 
Hälsan? Jo men visst, kollar lite bakåt och ser att jag visst provade Lyrica i
våras. Fungerade inte utan fick mysko biverkningar som bröstmjölk och inte
ens någon lägre frekvens av anfall, väck med den alltså! Men i kampen på
den krampfria tillvaron jagade jag ikapp en annan medicin, ett återbesök hos
Gabapentin blev det.
 
Fungerar inte heller. Eller jo, det finns vissa bonusar med den medicinen kan
man väl säga, en ganska markant energikick precis när jag tagit den, 3 ggr
om dagen, men anfallsmässigt nästan värre. Som det ju brukar vara. Tror
också att jag blivit än fetare, roliga biverkningar med sånt här är ju alltför
ofta en ökad aptit, eller kanske mer en bottenlös hunger. Allt ryms, och sen
om igen en kvart senare!
 
Minns inte om det var nu, Gabapentinet, eller med Lyrican, men jag har upp-
täckt att jag vips ätit TVÅ middagar. För minnet är ju inte bättre förstås. Kan
titta ner i diskhon och upptäcka att visst fan, där ligger ju redan en tallrik men
vad då liksom - jag är ju hungrig så i med andra måltiden också...
 
Lite fetare, lite lyckligare, i omgångar, lite mer krampig och piggare på
samma gång som jag fortfarande är totalt jädra knäckt. En intressant
kombination. Saker har hänt i familjen under sommaren, under HELA jädra
sommaren, vilket trollade bort den totalt. Jag ska inte klaga på det viset att
det ju faktiskt inte är jag som varit risig, men å andra sidan har jag fått kämpa
på väldigt hårt vilket har kostat på. Kombinerat med dessa medicinbytena, 
en alldeles ypperlig blandning liksom.
 
Men nu är det ju höst, har redan gjort ett försök på svampjakt uppe i lappmarken,
var alldeles för tidigt dessvärre så skörden blev "ringa", minst sagt. Försöker
tänka att här ska plockas massor i år, men ska jag vara ärlig så tror jag inte att
det kommer att hända heller. Känns som ett jinxat år helt enkelt. 
 
Nu dags för spackel, terapi, barnbarn, mys.
En hyfsat bra kombination ändå,
var vore man utan familjen liksom?
 
Ha det!
 
 
 

Nytt hopp har tänts, försöker tänka lagom stort bara...

 
Saker och ting händer, trots att det känns som att man lever i en liten bubbla så
rör det mesta på sig ändå. Just nu är jag inne i ännu en trött fas dock. Jag har
bokstavligen tröttnat på politik, känns numer som att det BARA är en massa snack
och absolut INGEN verkstad. Väldigt tråkigt då prat, tweets, fundrationer kring just
sådant är det närmsta fikarums-känslan en pensionär kan komma.
 
Nå ja. Ägnar väldigt mycket av min aktiva tid, en tid som förresten verkligen har
fördubblats, om inte tiodubblats, tack vare finaste barnbarnet, tillsammans med
just honom och dottern. Älskar mina stunder när det är godnattdags, att erkänna
egennytta med att göra något som förhoppningsvis är bra för någon annan, det är
inte min starkaste sida, men jo - jag fullkomligt badar i mindfulness när Teddan och
jag varvar ner till "sik". *sik är då musik, som i det här fallet
handlar om Bach, Air för att vara mer exakt.
 
 
 

Första "kanske" nyheten i mitt liv - kanske, kanske kommer jag att få prova en ny anti-
depressiv medicin som heter Brintellix. Ramlade över den på nätet liksom av en 
händelse, den har beskrivits som allt från en "kognitiv booster" till en lite mer fyllig
beskrivning, som tex den här tråden som jag hittade på Aspergerforum. Ni får gärna
hålla tummarna för jag längtar så tillbaka till åtminstone lite klarare tankar!
 
Andra "kanske"-nyheten handlar om en studie kring patienter med min typ av
problematik, dvs PTSD (komplex) och tillhörande dissociativa problem. Jag
kommer att återkomma till det om det visar sig att vi blir godkända, inte bara
jag som ska vara "tossig" på rätt sätt utan här ska även psykologen godkännas,
känns lite kul att inte vara den enda under kontroll :D
 
 
Avslutar med en så fin beskrivning av mig att jag blir lite gråtmild,
en fin vän frågade hur jag mådde och jag svarade väl lite "blandat"
kanske man kan säga:
 
 "Jodå, skenet kan bedra emellanåt. Du liksom skiner som solen men antar
det är mer som månen... Ett indirekt ljus från Ted."