- Egentligen skulle man tala om sommar och sol...

2011-06-28, 17:04:53 / Kategori: Allmänt

Men mina tankar snurrar lite runtomkring av alla möjliga anledningar
och orsaker. Midsommar var bra, alldeles lagom av allt, kanske lite för
lite fiske men å andra sidan så var det väl kanske lite för mycket av
mygg och sånt där annat?

Solen har tittat fram idag, som igår, men det var inte min dag att sitta
i solen. Bitterfitta, som ju är ett vedertaget uttryck sedan flera år, får
man vara om det känns så, vemodig tanta låter inte lika häftigt dock.
Bitterfitta för att nåt så korkat som ett korsord, i tidningen Epilepsia av
alla tidningar... ordnade det så fint att utomhus inte längre var ett alterntiv.
Även ordentligt "insatt" litteratur kan blänka i solsken nämligen....

Vemodig tanta för att jag återigen halkar tillbaka i "tänk hur det var förr"-
diket. Där ska man inte befinna sig en härlig sommardag, snacka om att
kasta pärlor för svin. Sen är ju livet också en process, en bökig, medvetande-
krävande sak som tar för mycket ork ibland. Blä. Har mitt bollplank, min goa
prattanta som svarar på mina mail nästan före jag skickat iväg dom, kanske
har jag hittat mig en klärvojant terapeut ;)

Har haft livestream från Syntegma-torget i Aten på hela dagen, kan inte låta
bli fast jag blir så sorgsen. Det händer så mycket överallt och jag försöker
begränsa mig, Grekland har dock alltid legat mig väldigt varmt om hjärtat
och utvecklingen är minst sagt skrämmande.

Livestream - HÄR


Läser Tomas Eneroth på Newsmill -
Borgerliga riksdagsledamöter har inte fått förhandla om sjukförsäkringen

Snacka om att den här frågan dragits i långbänk... Det är snart bara att kasta in hand-
duken, fast ändå inte, vi har har några underbara kämpar på "vår" sida som tagit vid
när många av oss trasiga tystnat. Ska inte vara så negativ samtidigt som det är för
tragiskt.... Att folk är nöjda med den sk "Arbetslinjen" känns bittert. Vänta bara, den
dagen kommer när ni själva får känna på hur det känns. Klen tröst dock när vi ju vet
att människor försvinner, dör, avlider, dödas av de inhumana regelverket som gäller nu.

Petra Hjortensjö har också skrivit ett väldigt bra inlägg på Newsmill-
F.d gränspsykotisk på väg tillbaka, kroniskt ryggskadad, svårartat deprimerad-
vem ska bort?

(bilden kommer från det underbara huset mitt ute i ingenstans,
härliga sommarängen hela vägen ner till vackra ån....)




- Låter dottern få lite andrum kanske ?

2011-06-21, 22:17:18 / Kategori: Allmänt

Nu har jag och särbon smitit upp till byn. Möttes av regn, förstås, och i Dorotea stod
termometern på sina stadiga 8 grader. Hmmm.... det är nog ganska bra för de flesta
att jag inte tittar upp så ofta kanske, låta sommaren få sitt fäste här uppe också?

Saker som SKA göras är fotograferande. Tror inte att det blir några naturbilder dock utan
vi ska inventera lite lager häruppe hos Klatasmen. Finns nämligen några saker som verkar
kunna vara attraktivt ;)

Sen SKA jag fiska! Hoppas på lite värme, sol och massor av gäddor.
That's it. Vi tar det lugnt, midsommar får bli vad det blir och jag tror
att jag ger mig på rabatterna lite kanske...återigen om vädret blir bättre.

Inte så mycket ilska idag, debatterandet drog ut på tiden i riksdagen, jag har missat
allt och försökte twittra ikapp mig utan att lyckas. Ska titta in i morgon igen och
hoppas på någon länk för det verkar ha varit vara ganska så bra fart på vissa
åtminstone....hmmm..... Sen att Gunnar Axén håller på som han gör, det får vi nog
kalla ett karaktärsdrag kanske? (inte det allra bästa kanske?)




- Tänka sig...

2011-06-21, 01:43:37 / Kategori: Tankar


Tänka sig att man kan bry sig om saker som faktiskt inte gäller en personligen.
Jag kan reta mig på felaktiga systemreformer, ett samhälle i förändring i en
riktning som inte alls passar mig även om jag inte sitter med världens alla
krämpor eller problem.

Jag bryr mig. Punkt.

Själv har jag epilepsi. Jag ÄR inte epilepsi. Sen har jag nåt annat som kallas
för PTSD, posttraumatiskt stressyndrom (med kanske ett s för lite i?). Jag är
aningens DUM, trögtänkt, ordsnubblande, dysfunktionell i vissa sammanhang
och en hel radda kognitiva strul som kan komma av epilepsi, taskiga piller
eller kanske bara nåt som lagt ner i huvudet. Det kan inte jag avgöra. Har
en trasig nacke och rygg, men det kan jag leva med, man anpassar sig till
det mesta.

Jag är inte längre utförsäkrad. Jag har gjort mina 5 månader i "innanförskapet",
jag blev välkomnad tillbaka till sjukförsäkringen av medicinska skäl, precis som
det väl ska vara.

Men det innebär inte att jag INTE bryr mig om mina medmänniskor. Jag blev inte
någon annan bara för att jag hade "turen" att plocka en vinstlott eller att jag är mer
"värd" av att återigen få tillhöra vår sjukförsäkring. Om jag ska vara ärlig så tror
jag det faktum att jag ju är inne i en utredning, kanske, kanske kan man "laga"
lite av det som felas i knoppen, och då fortfarande har en chans att komma
tillbaka till arbetslinjen och "den rätta vägen", sen återstår det ju att se vad som
blir resultatet...

Just nu är jag inte lika förbannad. Det krävdes bara några syrliga kommentarer
för att plocka ner mig på marken igen. Jag har INTE kapat åt mig rätten till allt
ont som kan drabba en människa. Jag är den sista att sitta på nån tron och tro
att det är något speciellt med mig. Men jag tänker så fan vara tyst och
bara titta på när människor far så oerhört illa som dom gör just nu.

De gånger jag VILL tänker jag skrika HÖGT!

Jag är RÖD, BLODRÖD, FLAMMANDE RÖD och jag står för att det Sverige
jag vill ha ska ta hand om sina medborgare. Oavsett om de arbetar eller ej.
Oavsett om de är vita, gula eller bruna. Totalt oavhängigt av kön, bostadsort
eller samhällsklass.

Ett kapitalistiskt konsumtionshetsat Sverige med större klassklyftor står
framför oss. Det vill jag INTE, alltså kommer jag att tjoa var jag vill och
när jag vill. Antar att det är löjligt för vissa av er därute, men hallå, det är
ju faktiskt inte mitt problem. Mitt problem är att vi numer lever i ett samhälle
som krossar människor, och än större är det problemet att överallt, runtomkring
står "ni andra" och bara tittar på....

Och om mina kommentarer, inlägg, statusar är kassa.... Lev med det, som man
brukar säga om att tassa omkring i någon annans skor, välkommen in i röran
mellan mina öron om du vill prova? I annat fall kanske det, återigen, faktiskt handlar
om att acceptera människor så som de verkligen är - med inte bara goda sidor
utan även de baksidor och skavanker som finns där?




- Håll käften, bara håll käften på er!!

2011-06-20, 21:26:09 / Kategori: Vanvett!!

Att man numer är totalt utdömd av samhället är INGEN nyhet.
VI VET, lita på mig, VI VET, men när det börjar bli vardag att
socialsekreterare sitter och surfar runt bland bloggar och på den
tjööötiga Facebook börjar livet kännas alltför snävt.

En gång i tiden levde jag upp för bloggen, ett ställe där jag kunde
tänka högt, föra en dialog med människor och kanske dela med mig
av saker jag visste... Numer lever den knappt...

Jag visste redan om att socialstyrelsen, försäkringskassan, riksdagen,
csn, kriminalvården, skatteverket, OCH post och telestyrelsen (?) varit härinne
och rotat men jag trodde ändå att jag fick vara med och tycka.

Nu vete fan vad man ska tro längre....
Klart är att lusten att ens försöka få någon ordning på
de små grå och författa något litet har sinat. Jag skiter
i om ingen bryr sig, jag brydde mig ivf....

Socialtjänsten får granska dig på Facebook - SvD 20/6-11

Det här är inte alls nytt, det är inte alls konstigt,
inte i det här skitlandet som Alliansen har skapat.
Redan 2009 bloggade dåvarande Fattigbloggen i
Aftonbladet om hur reglerna slog stenhårt mot "oss"
längst ner i samhällskroppen....

"Sjukskrivna får inte ha en hemsida.
Arbetslösa får inte blogga.
Socialbidragstagare anses överhuvudtaget inte behöva internet."

Sjukskrivna får inte ha en hemsida - Aftonbladet 3/5 - 2009
Bjuder er på ärkehäxans egna blogg, just nu är jag så förbannat
less, trängd, KRÄNKT av allt som händer, utöver skiten med att
faktiskt lida av ohälsa, att jag kallar henne precis vad jag vill!!

Snällhet och incitament - Helen Riviere 20/6-11

Du får ta fingret ovan alldeles personligt om du vill Helen, trots att du faktiskt
är FÖRE DETTA riksdagsledamot för Moderaterna så hörs du jävligt mycket,
knäpp igen käften och börjat tänka. Herregud, nåt ska man väl kunna begära
av pensionerade politiker, eller är det så enkelt att kan inte människan tänka i
"aktiv ålder", då kanske det är åt helvete för mycket begärt att du ska börja
göra det nu???????



- Men att det ska vara så svårt....

2011-06-08, 00:12:36 / Kategori: Hälsa



Just nu är jag bara jädra besviken. Antingen, eller antagligen, är det ett stort fel med mig
som inte kan ordna till provtagningar och koll på hur mina värden ligger till lite oftare, eller
så är det nåt annat som strular...

Att jag har tystnat lär väl inte ha passerat obemärkt. Inte för att jag tror att jag har nån stor
läsekrets, inte alls, men för er som ändå tittar in måste det vara en stor skillnad mot när jag i
vild ilska spottade ur mig inlägg på inlägg. Nu har det gått över en vecka sedan jag tittade in här.

Jag kommenterar knappt på andra bloggar och även om jag läser så står det liksom alldeles för
stilla i skallen för att jag ska trivas med mig själv. Det har varit något som inte alls stämt och det
under en ganska lång tid. Fick idag reda på provsvaren, nu ligger jag i nedre skalan kan man säga,
om "normalvärdet" av Fenantoin ska ligga på 40-60 så är jag nere på 46. Efter att jag själv gått in
och höjt min dos.... Förra året flög det ju iväg till 136, då var jag iofs otroligt risig, men nu har jag
banne mig inte mått riktigt bra på länge heller. Bara åt andra hållet liksom.

Det känns i omgångar som att man är någons "hobbyprojekt". Nåt som kan tas tag i " i mån av tid"
eller nåt annat vagt. Tiden går ju och jag blir varken yngre eller bättre, framtiden ljusnar inte av
väntan enbart govänner. Det behövs liksom nåt mer. En vettig behandling.

BLÄ.

Blev inga viktigheter idag heller. Det finns miljarder och åter miljarder länkar/tweets
Twitter, allt viktigt som går att knöla in på 140 tecken. Ett bra komplement när man
är dum som en trästock alltså. Där tjötar jag nuförtiden. Lite vid sidan om. Att göra
bort sig på bloggen känns bara sorgligt, här ska man ha ett budskap, en mening eller
varför inte en lite story?

Näpp, kanske senare, återstår att se om farbror doktor får för sig att höja min meds
igen. Då blir jag garanterat STENDUM. I annat fall hoppas jag på snar återgång till
er andra tänkande varelsers tillgång ändå liksom, på nåt vis.

Lev bra, ta hand om er, skriv en massa viktiga saker
och låt inte livet tråkna ut helt. Vi har bara ett, lev det
fullt ut och nu ålar jag mig i säng.

Tjoflöjt för idag.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...