- Men att det ska vara så svårt....




Just nu är jag bara jädra besviken. Antingen, eller antagligen, är det ett stort fel med mig
som inte kan ordna till provtagningar och koll på hur mina värden ligger till lite oftare, eller
så är det nåt annat som strular...

Att jag har tystnat lär väl inte ha passerat obemärkt. Inte för att jag tror att jag har nån stor
läsekrets, inte alls, men för er som ändå tittar in måste det vara en stor skillnad mot när jag i
vild ilska spottade ur mig inlägg på inlägg. Nu har det gått över en vecka sedan jag tittade in här.

Jag kommenterar knappt på andra bloggar och även om jag läser så står det liksom alldeles för
stilla i skallen för att jag ska trivas med mig själv. Det har varit något som inte alls stämt och det
under en ganska lång tid. Fick idag reda på provsvaren, nu ligger jag i nedre skalan kan man säga,
om "normalvärdet" av Fenantoin ska ligga på 40-60 så är jag nere på 46. Efter att jag själv gått in
och höjt min dos.... Förra året flög det ju iväg till 136, då var jag iofs otroligt risig, men nu har jag
banne mig inte mått riktigt bra på länge heller. Bara åt andra hållet liksom.

Det känns i omgångar som att man är någons "hobbyprojekt". Nåt som kan tas tag i " i mån av tid"
eller nåt annat vagt. Tiden går ju och jag blir varken yngre eller bättre, framtiden ljusnar inte av
väntan enbart govänner. Det behövs liksom nåt mer. En vettig behandling.

BLÄ.

Blev inga viktigheter idag heller. Det finns miljarder och åter miljarder länkar/tweets
Twitter, allt viktigt som går att knöla in på 140 tecken. Ett bra komplement när man
är dum som en trästock alltså. Där tjötar jag nuförtiden. Lite vid sidan om. Att göra
bort sig på bloggen känns bara sorgligt, här ska man ha ett budskap, en mening eller
varför inte en lite story?

Näpp, kanske senare, återstår att se om farbror doktor får för sig att höja min meds
igen. Då blir jag garanterat STENDUM. I annat fall hoppas jag på snar återgång till
er andra tänkande varelsers tillgång ändå liksom, på nåt vis.

Lev bra, ta hand om er, skriv en massa viktiga saker
och låt inte livet tråkna ut helt. Vi har bara ett, lev det
fullt ut och nu ålar jag mig i säng.

Tjoflöjt för idag.


1 Pia:

skriven

Usch, va jobbigt när värderna inte är bra.. åt ena eller andra hållet... Hoppas läkarna tar tag i dig nu!

Twitter försökte jag mig på, men fastnade inte för det.. Tur att vi har kontakt via FB i allafalll.. jag menar, ifall du inte skriver så mycket här!!

Nu när vi setts.. kan vi inte ta en fika på stan någon dag? :)

Kram på dig!

2 Eva:

skriven

Men oj...vad det låter jobbigt allting. Hoppas det vänder för dig snart. Och du...jag älskar att kika in här hos den lilla tantan. Och det du avslutade med är så sant...så sant.

Kramen

3 A:

skriven

Härligt att höra ifrån dig lite! JAg har i alla fall tagit tag i tipset om tabletter för att skjuta upp mensen, så på onsdag ska jag träffa doktorn och be om det. Hade såna när jag reste på klassresa i 9:an. Hade dött då om jag ahft mesn, för på den tiden hade jag även sjukt ont. Men jag hade glömt bort möjligheten, så jag är verkligen tacksam för att du tipsade mig!

KRAM!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: