litentanta

Det finns stunder av mindre skärpa, mindre bett
mindre hjärna och mindre vett (vilket lamt rim..)
då man egentligen borde sätta ett sånt där stort
varningsljus uppe på min skalle alltså!

I dag skulle jag helst haft en kraftig signal kopplat
till eländet också för jag vet faktiskt inte alls vad
jag gjort.... hmmm

Efter gofika på nya delen på sjukan, och ett litet
lagom firande av alltmer piggare moder/mormoder
var det dags att sticka hemåt, en lång dag vilket är
en GARANTI för härdsmälta.

Stackarn som drabbades av min hjälpiver idag hann
nog aldrig fatta vad som hände, eller om jag ska vara
ärlig vete tusan om jag förstod vad jag sysslade med.


Eftersom att jag hade en gnutta väntetid innan min buss
skulle gå så rotade jag bland halva priset-fikat på affären,
på sjukan fortfarande, nu minns jag inte ens varför jag fick för
mig att herrn behövde hjälp men vips stod jag där, ringandes
efter taxi (funkade inte då det handlade om sjuktaxi)......

Jag hade givetvis både upplyst om hur vansinnigt pissnödig
jag var OCH att jag ju måste ta min medicin för att jag blev
så korkad annars?! (åsså hivade jag i mig en näve....)


Saker som HADE kunnat gå värre än att eventuellt skickat iväg en
patient som kanske egentligen skulle stannat kvar... är väl om jag
helt sonika kört upp honom på neurologen...(en litentanta kan ju det
där med diagnoser så vips var han en neuro-is som jag då det sen
visade sig att han faktiskt kommit från UROlogen..en viss skillnad va?


Äsch... ska inte försöka förklara nåt jag inte alls fattar
själv ens, nån (ska inte nämna namn för det kommer
jag ihåg av nån outgrundlig anledning!!) fick en taxi,
ditringd av mig och förhoppningsvis så skulle han hem...

*flaxar med mina svarta vingar mot solnedgången*