- Dagens största diss!!




I dag bara måste jag få dissa dig, sura, snäsiga, otrevliga och
framförallt osmidiga sjuksköterska på Hjärtcentrum på NUS!!!

Mitt i alla sorgligheter är det en förbannad jävla tur att man har
haft så pass mycket, allt för mycket, kontakt med vården för att
känna igen din typ....

Om jag blir förbannad är en sak, om din osmidiga käft skulle ha
hittat av en osäker, sönderstressad själ, en annan anhörig som
inte har en aning om hur vår svenska vård fungerar, och framför-
allt INTE fungerar så kunde resultatet rent av bli en till hjärtpatient...

Nä, rätt person på rätt plats, fel
person kan lika gärna få gå..

Det är EXTREMT vanligt att anhöriga till patienter
är OROLIGA, ligger sen den anhöriga på Hjärt-
center behöver man inte vara Einstein för att inse
att det också kan handla om liv och död,

"kan inte lova guld och gröna skogar" ?!?!?!

Nä, fy fan säger jag bara!!!!!!!!

2 kommentarer
Postat av: A

Usch, hade jag träffat henne så hade jag antagligen brutit ihop totalt! Fattar inte att sköterskor kan vara så himla okänsliga. När man tänker sjuksköterska så tänker man ju samtidigt en varm och medkännande person, det hör liksom till yrket. Fast det kanske inte är nån som berättat det för just henne och många andra sköterskor...



Nu blev jag lite nyfiken när du sa att du också haft Sertralin (Zoloft). Vad menar du med "tefloneffekten"? Att allt liksom bara rinner av en, eller?

Hur pass hög dos hade du då? Jag har hört många säga att de blivit avtrubbade av antidepressiv medicin, men själv har jag aldrig känt det så. Det är därför som jag ibland undrar över hur mkt den egentligen hjälper, för jag kan må riktigt dåligt och gråta floder trots medicinen, det enda är väl kanske att jag tar mig upp lite snabbare än vad jag skulle gjort utan. Men jag vill absolut inte bli så där avtrubbad och inte kunna känna nånting alls!! Så nu blev jag ju lite nervös att det är så man blir av sertralin!

Efexor är min andra antidepp, den första var citalopram. I början av båda behandlingarna har jag känt det som du berättat om, att livet blev lite lättare och att jag inte förväntade mig katastrofer hela tiden, men med tiden så har den effekten mattats av. Och det är då som läkarna tyckt att det kanske är värt att höja dosen, men det är då som jag sagt ifrån. Hade något höjd dos av båda medicinerna i en kort period och sen trappade jag ner igen.

Och så en grej till. Minns du hur det var att sätta ut sertralin? Enligt bipacksedeln så är det minst lika jobbigt som att sätta ut Efexor! Hur gick det för dig?

Att du inte vill ha tillbaka dina ep-anfall förstår jag verkligen!! För nåt sånt skulle jag aldrig tveka att ta medicin, men just psyket är ju en så osäker vetenskap, så där är det svårt att lita helt och hållet till ett piller.

KRAM!

2010-01-03 @ 22:34:10
URL: http://annmi.blogg.se/
Postat av: Sara

Jag blir både förbannad och frustrerad av att läsa detta.. Var finns insikten att man bör lämna sitt jobb om det är så pest att det går ut över patienterna och dess anhöriga? Förödande för den sjuke.



Kramen

2010-01-04 @ 00:21:37
URL: http://allalivetssidor.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


besöksräknare
RSS 2.0


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...