- Att föda "normalt"?

Eftersom att jag ju bara har en unge kan man nästan gissa att jag bara varit med om en förlossning, för en sisådär 17 år sedan. Jag födde antagligen "onormalt" enligt den nya trenden att man ju ska vara helt utan bedövning, man ska vara med och man ska vara trygg och man ska klara av allt utan lindring...

För att göra det hela enkelt så skiter väl jag fullständigt i såna diskussioner, jag var verkligen med, jag var allt annat än trygg och jag klarade ingenting utan bedövning... Var har alla ärliga morsor tagit vägen, just nu verkar det bara vara 2 alternativ, -jag är för rädd för att föda vaginalt (dvs jag ska snittas, planerat och lindrigt!) alternativt -att föda är ju det naturligaste som finns.....

Det får vara hur naturligt det vill, om vemsomhelst som varit i närheten av, eller rentutav tillhör det kvinnliga könet skulle ta sig en ordentlig koll på hur vi egentligen är byggda så borde väl alla inse att det faktiskt är helt vanvettigt att komma o påstå att det skulle vara tänkt så att den där bebisen ska ut genom den lilla "nödutgången" OCH det utan bedövning..???

Man släpar inte in nya skinnsoffan genom nyckelhålet utan använder sig av hela dörren, är det inte så eller har jag missuppfattat det hela? Jag var livrädd, det gjorde så ont att jag trodde jag skulle dö, eller ivf spricka från hårfästet till stortånageln, tänjker man ut hud med "tillbehör" så till maxgränsen  så måste det göra ont, för ont och jag struntar i om alla andra morsor går in i nån sorts förnekelse efter leverans.. Jag minns, jag skrek och enda anledningen till att jag överlevde och såg till att få "jobbet gjort var det där lilla, lilla hotet om att - Om du inte hjälper till måste vi klippa dig?!?!

Hur i hela världen kan man kalla det nåt annat än ett livsförändrande ögonblick, helt plötslig står nån strategiskt utplacerad mellan mina ben och pratar om att klippa sönder mitt underliv?!

Så ni må ha det hur ni vill, ni duktiga morsor, massage, akupunktur och sterila kvaddlar.... hallå, opererar ni er på samma naturliga sätt eller?
1 Lena:

skriven

Ha en skön dag!

Och många kramar till dig!

2 Ea:

skriven

Jadu, jag födde utan bedövning förutom sterila kvaddlar och jag håller exakt med henne i intervjun när hon säger följande om kvaddlarna:



"Det gjorde fruktansvärt ont precis när vattnet sprutades in. Men samtidigt var det skönt, en helt annan typ av smärta och jag upplevde att jag fick ny energi och kraft av dem. Jag blev mer fokuserad."



Jag älskade dem! Anledningen till att jag valde att föda utan var att jag hade läst och hört överallt att chansen är större att man spricker om man använder bedövning. Att spricka var min största skräck så jag tackade nej till bedövning och fick ett litet skavsår bara. Hurra, men inte fan är jag sugen på att göra om det. Absolut inte.

3 virpi:

skriven

Det är så fåningt när det blir prestation av det hela.

Killarna gör lumpen ,tjejerna sin förlossning.

Jaja,Alla väljer vi själva som tur är.

Själv så tänkte jag -hopp,ungen skall ju komma ut på ett lr annat sätt.

Vi får se hur det blir.

Var inställt på varken bu lr bä..

det blev till slut ...barn ett 3 ½ och barn två 23 minuter.Båda med bara lustgas....så var det med den planeringen hehe.

Men jag hade nog inte tackat nej till smärtlindring.det gjorde helvetiskt ont.

Kram på dig!//Virpi

4 jazzy:

skriven

ok...jag ska satsa på adoption :S



Ha en bra dag!

5 huvudbrydd:

skriven

Förlossningar är precis som vi människor...individuella. Valmöjligheten ska alltid finnas, smärtlindring eller ej. Ingen ska slå sig på bröstet och tycka att man är en "superkvinna" bara för att man väljer mer smärta än nödvändigt. För min egen del så fanns det inte tid för valmöjligheter. Ungarna kom som oljade blixtar, så det var bara att bita ihop och hänga med i svängarna. Men visst fan gör det ont!

6 Eva-camilla:

skriven

Haha..vilket bra inlägg! Jag var såå stöddig när jag skulle föda min första(snart 20 år sedan?!) trodde jag skulle klara mig utan smärtstillande..mm eller hur? det slutade med att jag skrek:- GE mig ALLT ni har bara det slutar göra ont!! och det fick jag...och det gick bra ändå. Ingen prestationsångest här inte..hehe

Kramar

7 Mia:

skriven

1:a var för jävlig, då skrek jag efter all bedövning som fanns, nr 2 och 3, var ännu ondare, men de gick så snabbt så jag hann inte få någon bedövning, så kan det gå. Menar du att folk idag bestämmer innan förlossningen att de inte ska ha nåt. Jaja! Deras val, idag skulle jag tvärvägra att föda utan bedövning, speciellt lustgas!!

Kram

8 litentanta:

skriven

Jag fixade inte ens med lustgasen, konstigt då jag ju inte brukar ha nåt emot att bli lite yr i kolan ;-)



Fick några stick m Petidin, mest förberedande på ev klipp :-O och ja, jo, överlevde gjorde jag ju men det var långt ifrån det där "Hallelujah"-moment som alla pratar om... Ut m eländet (förlåt Mysan) åsså smärtstillande, eller sövning eller vad som helst som kunde ta bort allt ont..



O här sitter jag, 17 år senare o gnäller fortfarande, huvva vilken räka jag måste vara alltså!



9 mia:

skriven

alla är ju sig själv närmast o vet antagligen va de klarar av eller inte ..Så huvudsaken är att man gör som man själv känner


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: