- Vad ska egentligen ALI´n göra för mig?
Min handläggare försöker om och om igen förklara gången, det är INTE bråttom,
man måste utgå från hur personen mår och fungerar, jag kommer att bli kontaktad
av arbetsterapeut (nångång, semestertider där också kanske?) och jag tillhör väl
inte direkt de som ska in i Vägledningskurs-paketet riktigt ännu...
Missförstå mig rätt nu, kvinnan är väldigt trevlig, empatisk och snäll, kompetensen
kan jag då rakt inte ge mig in på att bedöma då jag fortfarande inte vet vad jag ska
kunna tjäna på det här, egentligen... men hon är en bra prick.
Själv blir jag oerhört stressad, papper för närvaro nästa månad är redan inlämnade
så att det inte ska bli panik när hon kommer tillbaka från semester, i slutet av juli,
och återigen, det är ju suveränt för det sista jag vill är ju att inte få pengar.
MEN.....
Samtidigt som jag ska ta det lugnt, vila, och kanske ge mig ut lite mer i omvärlden,
har varit lite bekväm och hållit mig hemmavid där jag mår bäst, så ska jag nog göra
som prattantan sa. Ta itu med det där att beställa läkartider inför september, det där
hemska EFTER då jag ju inte alls vet var jag kommer att stå...
Ingen kan säga att sån här verksamhet är nån jädra arbetslinje... hur i h-vete menar
ni då? Jag är för... ja vad jag nu är, risig?, för att kunna använda mig av de resurser
som påstås finnas på AF, återigen för frisk för att klassas som sjuk och under tiden
tickar bara klockan iväg.
Tänk om bara någon kunde svara, släppa sitt skitsnack och rent konkret
förklara för mig VAR vinningen i det här systemet ligger?
Förutom att man får det jädrigt krisigt rent ekonomiskt innan allt är igång,
och de stackare som inte hade rätt till a-kassebaserad ersättning ska vi inte tala om...
(fast där är ju svaret, vi blir väl billigare för staten kanhända...)
Det blir ju bara mer stress, stress om inte är vettigt om man faktiskt inte är i form,
hur svårt ska det vara att förstå.....
notera hur jag undviker ordet sjuk
försöker att inte använda det mer
än absolut nödvändigt då en hel
del människor går i taket då..
man måste utgå från hur personen mår och fungerar, jag kommer att bli kontaktad
av arbetsterapeut (nångång, semestertider där också kanske?) och jag tillhör väl
inte direkt de som ska in i Vägledningskurs-paketet riktigt ännu...
Missförstå mig rätt nu, kvinnan är väldigt trevlig, empatisk och snäll, kompetensen
kan jag då rakt inte ge mig in på att bedöma då jag fortfarande inte vet vad jag ska
kunna tjäna på det här, egentligen... men hon är en bra prick.
Själv blir jag oerhört stressad, papper för närvaro nästa månad är redan inlämnade
så att det inte ska bli panik när hon kommer tillbaka från semester, i slutet av juli,
och återigen, det är ju suveränt för det sista jag vill är ju att inte få pengar.
MEN.....
Samtidigt som jag ska ta det lugnt, vila, och kanske ge mig ut lite mer i omvärlden,
har varit lite bekväm och hållit mig hemmavid där jag mår bäst, så ska jag nog göra
som prattantan sa. Ta itu med det där att beställa läkartider inför september, det där
hemska EFTER då jag ju inte alls vet var jag kommer att stå...
Ingen kan säga att sån här verksamhet är nån jädra arbetslinje... hur i h-vete menar
ni då? Jag är för... ja vad jag nu är, risig?, för att kunna använda mig av de resurser
som påstås finnas på AF, återigen för frisk för att klassas som sjuk och under tiden
tickar bara klockan iväg.
Tänk om bara någon kunde svara, släppa sitt skitsnack och rent konkret
förklara för mig VAR vinningen i det här systemet ligger?
Förutom att man får det jädrigt krisigt rent ekonomiskt innan allt är igång,
och de stackare som inte hade rätt till a-kassebaserad ersättning ska vi inte tala om...
(fast där är ju svaret, vi blir väl billigare för staten kanhända...)
Det blir ju bara mer stress, stress om inte är vettigt om man faktiskt inte är i form,
hur svårt ska det vara att förstå.....
notera hur jag undviker ordet sjuk
försöker att inte använda det mer
än absolut nödvändigt då en hel
del människor går i taket då..
skriven
Egentligen är ju Af betydligt trevligare att gå till än fk, tycker jag. Har blivit bemött med betydligt mer respekt och förståelse där än på fk. Min handläggare var dessutom sjukt trött på fk själv! Det lyste igenom i allt hon sa. Men sen ska man som sagt klara av att ingå i deras program också...
Egentligen är jag väl lite som du vad gäller såna där kroppsgrejer. Jag brukar alltid få ångest av såna där avslappnings- och scanningsövningar. Mycket beror också på att jag helt enkelt inte gillar min kropp speciellt mycket. Alldeles för mkt i den som inte fungerar som det ska och jag gillar INTE att fokusera på de kroppsdelarna.
Kramar!