Ordning och reda.
Återigen dags att starta om, börja om, fixa till, räta upp, styra upp, ordna, skärpa sig?
Hemma i min hall, den låååååånga, hänger numer två tavlor,
inte några med motiv eller något annant flaschigt utan två
ganska trista grå saker - men som ska ordna upp mitt liv så
oerhört, är tanken...
Den första, min whiteboard från dotra, är rentorkad, här ska bara viktigheter
finnas. Lite datum och dosändringar till att börja med, kanske några mindre
roliga läkartider och alla dessa koder som bara ramlar bort ur skallen!
SKA försöka fylla i min almanacka också men en sak i taget, sikta lagom
högt och inte krascha hela tiden helt enkelt!
Sen har vi den där andra tavlan,
den som ser än tråkigare ut,
den som jag kallar att nu go vänner,
nu institutionaliserar vi hemmet steg 1!
Ta inte illa upp, någon, om nu nån ens läser här numer, det här handlar
som vanligt mest om min egen skruvade humor, skulle jag inte få driva med
den person jag blivit genom åren vore det ganska kört! Jag är ju väldigt
närvarande samtidigt som jag kanske lika gärna inte skulle behöva vara med
då jag ju så sällan minns det efteråt...
Undrar hur mycket energi jag har lagt på det här ämnet förresten, att jag inte
minns, att jag glömmer bort, att jag minns "fel"? Men det sista är rent skit-
snack för det sista ni ska påstå när ni pratar med en minnesstörd person är
just sånt, jag må glömma det mesta men fakta kvarstår - det finns saker som
fastnar och de är exakt lika sanna som era minnen! Klart att allt färgas av hur
situationen var, läget rent allmänt och precis samma saker som påverkar
er andra, men nog tusan kan jag lagra fakta också! (måste sluta bråka om
just det här men det är lite svårt....)
Ivf så ska den här tavlan hjälpa mig att styra upp livet, kanske kunna se före
när jag tar på mig för mycket saker som garanterat kommer att sabba dagar
framåt. Lära mig att se (och förstå?) att en sak som den här hemska tand-
läkaren kommer att kosta på en hel del och att jag måste ge mig själv en
chans att återhämta mig.
För att inte tala om när min länge efterlängtadetraumaterapi startar upp i höst.
Då MÅSTE jag se till att min skalle är i så bra form den kan vara,
det handlar om att komma till "jobbet" utvilad helt enkelt och då talar vi om tre
dagar utan övrig belastning för ETT terapipass...
Rent hälsomässigt ligger jag väl lite sämre till, som jag brukar skriva antar jag.
Har haft fortsatt stora problem med min epilepsi, förstås, och har precis börjat
med en till medicin, testar Lyrica för andra gången och med lite tur kan den
kanske viga sig med Lehydan, min utbytta Fenantoin, och hjälpa till att minska
alla mina nya konstiga anfall. Mentalt ligger jag väldigt bra till, allt är ju relativt,
svårt att vara toklycklig när man har en elfelskalle förstås men jag hanterar min
PTSD riktigt bra numer så alltid en bra sak!