litentanta

Japp, det är tämligen snöigt hemma i mina kvarter, tacksam över att jag inte

har någon infart att hålla ren för det roliga med snöskotteriet försvinner

liksom när det aldrig slutar fyllas på med ny snö...

Idag har jag tjafsat med banken, nu ville Nordea ha 50:- för att sätta in mina

stora slantar, 150.- som kommit åter pga någon dubbelbetalning, även om jag

åkte ner till självaste kontoret för en direktöverföring. Kan bara konstatera att

mina sista besök på banker bara har resulterat i att jag blivit förbannad. På

Swedbank krävde tanten betalt för att jag skulle sätta in särbots pengar på hans

egna konto (?!?!?!), Nordea kunde dock ställa upp med en liten bonusservice,

han skrev något (helt väck ur skallen givetvis) på utbetalningsavin, plus mitt

kontonummer och bjussade på ett litet brunt kuvert.

Sen behövde jag bara leta reda på en GUL brevlåda, viktigt med betoningen där,

för tänk om jag skickat det med lokalposten?? och sedan posta avin den där

gamla vägen, snigelposten ni vet. Mina pengar kommer att dyka upp på

kontot senast torsdag lovade han, givetvis var jag tvungen att ifrågasätta hela

konceptet men kände tämligen omedelbums att nä, jag skiter i era ursäkter,

och avbröt honom mitt i hans fina förklarande. Var dock inte otrevlig, jag alltså,

och stackarn bakom disken lär väl ha fått den frågan nån gång tidigare kanske..

Annars har dagen bestått av en mangling hos min prattanta. Förbannad blev jag,

som ganska ofta nuförtiden. Nackdelen med att terapia är ju solklar, folk lägger sig

i och ifrågasätter saker som är solklara för mig. Ungefär.

Blir ju ingen operation för mig, ska sikta in mig mot något annat nu vilket är lite

trögt. Att fokusera om alltså. Just nu "order" på mat var fjärde timme, sova "bättre"?

och motion, det sista enklast eftersom att jag fått köpa loss dotterns träningskort.

Nu skulle jag bara vilja komma åt någon gratis PT som kunde hjälpa mig förstå alla

moderna maskiner och hjälpa mig att starta på lagom nivå. Har alla förutsättningar

att ta i för mycket och krascha nämligen då jag faktiskt inte alls mår så himla bra

rent fysiskt. Men det är väl också nåt jag ska "lära om" kanhända, ta i lagom?

Annars så saknar jag givetvis dotra min men hittar en massa glädje och trygghet

i att hon faktiskt verkar må riktigt bra därborta. Sådär på riktigt alltså, härligt att

höra. Ska spara pengar så en Englandsresa inte är alltför långt borta heller, är ju

så nyfiken på att få se hur allt är därborta, o jo, jag vill självklart träffa den där

STORA kärleken också, för kär är ungen så ini bomben!

Har ett läkarbesök på onsdag, det kan ju inte annat än gå bättre än läkarsamtalet

jag hade häromdagen ivf, hoppas på några mirakel och en bra plan. För nu är det

ju såhär, IGEN, jag blir utförsäkrad i slutet av mars och jag har faktiskt inte ens

vågat kolla om man kan få förlängt öht eller om jag liksom använt upp ALLA mina

dagar inom svensk sjukförsäkring... Tänk vad bra om man kunde ha hunnit bli