- En tidig kväll med Rasmus Seebach - Engel, och Margareta 59 år....


 



Jag älskar danska, njuter av språket på ett sätt som inte

många andra norrlänningar gör, "skyller" på min danska

mormor......

 


Tanken var att inte fundera mer kring vår sjukförsäkring,

ivf inte ikväll, "men tack vare" Twitter... så påminns jag ju

om igen. Att titta på intervjun med Margareta och inte må

dåligt är svårt, hon ger oss ju ännu ett ansikte på alla de

som drabbats så hårt av allt nytt som blivit.

 

Ännu ett enstaka fall...

 

 




(och självklart finns en livrädd litentanta mitt i allt det här också,
oavsett hur mycket jag vet om att det inte alls "måste" opereras
i min egen arma skalle, jag måste ju ge utredningen en chans i
ärlighetens namn, så visar Margareta mig en bild av hur man kan
få må efter en operation... och vad som kan vänta en i samhället...)
Kategori: Ont
1 A:

skriven

Du har naturligtvis alldeles rätt i att en 7 dagars sjukskrivning vore en bra idé. Men jag är väl lite som du i det här fallet. Jag klarar inte av att bromsa innan jag är där i väggen redan. Och varje gång jag känner mig det minsta pyttelilla bättre så så tror jag ändå att allting fixar sig och att jag visst klarar lika mycket som alla andra. Trodde ett tag att jag faktiskt börjat acceptera att läget inte är så, men nu märker jag att jag nog trots allt inte accepterar det alls. Att det ska vara så svårt!! På ett sätt är det väl braq, att man kämpar vidare och vidare och vägrar tro att man är slagen, men samtidigt finns det väl lägen där det inte vore helt fel att vara lite klokare än så. Men så det där med en vanlig sjukskrivning då...Vad säger man liksom, när man ringer?? Det är ju jättelätt att säga att man har feber, ont i halsen, har influensa eller är magsjuk, har migrän eller vad som helst. Men det här...Jo hej, jag orkar liksom inte jobba den här veckan, så jag stannar hemma...Hm, skulle nog aldrig våga säga att jag inte orkar, att allt bara är för mycket. Skulle känna mig SÅ skyldig och arbetsovillig!!

Speciellt när jag vet att det finns folk som har det så mycket värre...

Massa kram!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: