- Även fast jag är sjuk kan jag ju arbeta
Det här är en bra sak, Bo-Göran Hägg i Göteborg är tillbaka i arbetslivet
och frodas och mår bra! Jag är inte alls en skrikande hysterika som menar
att alla sjuka, eller alla med någon form av diagnos och/eller handikapp
inte ska komma tillbaka till arbete, jag är så långt ifrån det man bara kan
komma.
Jag blir jätteglad när jag ser Bo Göran köra sin truck, som jag för övrigt
också älskar att köra, och jag hoppas verkligen att företaget kan tänka sig att
ANSTÄLLA honom, vilket är en stor skillnad mot vad han är just nu.
Kanske ställer jag mig lite frågande till sjukgymnastiken de andra 2
dagarna i veckan, är den ökad för att han har ökat belastningen på
sin kropp genom att "kunna" jobba eller är det något som alltid har
pågått?
Själv tillhör jag gruppen vars absolut största problem, ja, utöver min
epilepsi och dess medicinska biverkningar som svajar mellan depp
och livsleda till andra mer fysiska saker, är att jag försöker för mycket!
Jag har suttit mina år här hemma, jag ville aldrig sluta arbeta och
ska givetvis åter till jobb, men med den belastning som jag och min
kropp orkar med! Kommer antagligen att rusa järnet in i allt igen,
hur annars gör man för att visa sin förmåga och vilja
men risken är väl överhängande att man kraschar igen...
I grund och botten, oavsett politiska finter och ordvrickningar så finns
problematiken kvar, även om de lyckas snurra till statistiken så kan
jag lova dig att medborgarna inte har blivit så tip top som det kan
misstänkas när man läser hos borgarna....
Däremot skapas ju den ultimata underklassen, en grupp människor
som sliter så hårt de bara kan, på lågavlönade arbetsplatser och
därigenom blir en jävligt bekväm grupp i samhället,
vi som inte har något val....
Men, så länge vi har personer som Mattias Lundbäck som så
enkelt ökar på problematiken FÖR långtidssjukskrivna med
uttalanden i stil med detta:
"Det finns även studier som visar att barn till långtidssjukskrivna
påverkas negativt, så det handlar inte bara om individen själv."
ekonomism.se
En liten tanke Mattias,
tror du verkligen inte att vi långtidssjukskrivna
redan vet om att våra ungar har påverkats negativt
av vår ohälsa?
epilepsi och dess medicinska biverkningar som svajar mellan depp
och livsleda till andra mer fysiska saker, är att jag försöker för mycket!
Jag har suttit mina år här hemma, jag ville aldrig sluta arbeta och
ska givetvis åter till jobb, men med den belastning som jag och min
kropp orkar med! Kommer antagligen att rusa järnet in i allt igen,
hur annars gör man för att visa sin förmåga och vilja
men risken är väl överhängande att man kraschar igen...
I grund och botten, oavsett politiska finter och ordvrickningar så finns
problematiken kvar, även om de lyckas snurra till statistiken så kan
jag lova dig att medborgarna inte har blivit så tip top som det kan
misstänkas när man läser hos borgarna....
Däremot skapas ju den ultimata underklassen, en grupp människor
som sliter så hårt de bara kan, på lågavlönade arbetsplatser och
därigenom blir en jävligt bekväm grupp i samhället,
vi som inte har något val....
Men, så länge vi har personer som Mattias Lundbäck som så
enkelt ökar på problematiken FÖR långtidssjukskrivna med
uttalanden i stil med detta:
"Det finns även studier som visar att barn till långtidssjukskrivna
påverkas negativt, så det handlar inte bara om individen själv."
ekonomism.se
En liten tanke Mattias,
tror du verkligen inte att vi långtidssjukskrivna
redan vet om att våra ungar har påverkats negativt
av vår ohälsa?