litentanta -

- Skam

Skammens boning

EN av de allra djupaste känslorna en människa kan bära på är just skam, att man är för äcklig, för fel, för annorlunda och för vidrig för nån annan människa att ens ta i med tång. Anledningarna till varför vi människor går omkring med en så överväldigande känsla av skam varierar med samma antal som det finns människor som tyngs av just den massiva känslan.

Ingen orsak är fel, ingen anledning är mer eller mindre värd än någon annan utan alla går omkring i sitt egna helvete som man som utomstående kanske rent utav anser att de har skapat själva, av oförstånd eller varför inte ren och skär rädsla för att rota inom sig själv och hitta igen roten till varför man själv inte har förlåtit sig själv....

Hittar av en intervju med Doris Dahlin som 2007 kom ut med sin personliga berättelse om hur hon själv kämpat med sin egen känsla och upplevelse av skam och sitt själväckel i många år utan att kunna beskriva den på något annat sätt än att hon just trodde att hon bar omkring på en brun sörja inuti sig själv.

"Hon gömde skammen i kroppen hela uppväxten. Anorexian kom när hon var 13, och med puberteten så kraftiga mensblödningar att hon fick läggas in för blodtransfusion.
Hon kände sig alltid svullen i halsen, kräktes ofta och dolde att hon var närsynt. För att se vad som stod på svarta tavlan i skolan gick hon fram och vässade pennan -och lärde sig snabbt allt som stod där utantill."

Samtidigt som Doris uppväxt, som präglades av så många problem som ligger långt, långt borta från mina egna upplevelser kan jag känna igen mig i hennes beskrivning av vad som hände sen, sen när hon kommit iväg från det dysfunktionella föräldrarna och den alltigenom destruktiva hemmiljön kan jag hitta igen viktiga pusselbitar som varit med och format mig som person, skapat det som idag är litentanta.... (Även om jag misslyckades vad gäller klassresor och akademiska utbildningar)

"Så började klassresan. I arbetarhemmet hade de levt på mammas städerskelön eftersom pappa söp upp lönen som kommunalarbetare. Doris Dahlin tog en fil kand i Umeå, utbildade sig till bibliotekarie i Borås och blev så småningom konsult. Men det djupa engagemanget i barns läsande, i politik och kvinnogrupper, i andras livskriser - det var nog också ett sätt att springa ifrån barndomen, säger hon. "Jag var för upptagen med att rädda världen, jag hade inte tid att rädda mig ..."

Vill ni läsa hela artikeln i SvD så har ni den här och om ni som jag blir nyfiken på hennes bok, Skammens boning, som kom ut 2007, Ordfront så kan man beställa den här, ser att den går att köpa i pocketbilaga för bara 39:- just nu! (återigen mitt älskade Adlibris förstås. För även om det handlar om fattigdom, som ju blir allt mer aktuellt i takt med att borgarna låter klyftan mellan de som har o de som INTE har växa, så finns det ju lika många anledningar som personer som bär på sin högst personliga skam.

Vill ni sedan läsa mer av Doris, och även om, så kom hon även ut med en ny bok, Vi vet nog vem du är, 2008. Även den finns att köpa på Adlibris på nedsatt pris, 59:- för en inbunden version är inte att förakta!

Sååå, det var dagens boktips och jag känner att det är dags för mig att inte bara prata utan även köpa mig dessa böcker, återkommer med mina alldeles egna recensioner (ett ord jag för allt i världen INTE kan lära mig att stava...) i en nära framtid!