- Konsten att ta ett steg framåt är visst att sätta sig ner?


Rent logiskt borde jag haft bättre koll, har ingen vettig ursäkt till att förklara hur
tusan jag INTE kunde/kan ha koll på när utförsäkringen sätter in den här gången..
Ja, annan än den gamla vanliga, det är lite svårt med tänkeriet här hemma.

Nu har jag ivf fått min sjukpenning, eller vad det nu heter? för mars också. Andas
ut, för det gör man när saker inte bara strular utan också rullar på. Jag startade upp
sista pillersorten en dag tidigare så där är jag inne på andra dygnet nu. Känns väldigt
mysko måste jag säga men nu får jag ju chansen att "känna av" lite mer utan att vara
livrädd inför ev ickeutbetalning från försäkringskassan. Lite bättre förutsättningar kanske?

Har släpat runt på lite dammsugare härhemma, startat upp en tvättmaskin och
funderar på att ännu en gång försöka röja iordning ute i förrådet. Vissa utrymmen
är liksom ständiga projekt, spelar ingen roll hur man gör för de blir aldrig "färdiga".

Tänkte faktiskt kasta ett gäng banankartonger, peppar peppar....
Ska jag göra mig av med det viktigaste jag har, dessa jädra lådor
som släpas runt flytt efter flytt? Är ju tämligen patetiskt då jag numer
har mer kartonger än saker i förrådet, och mer saker inne i lägenheten
än vad jag vill bara för att jag fyller upp ett förråd med banankartonger?!

Fast högsta prio i dag är faktiskt att skriva en shoppinglista, sådär på riktigt, måste testa
av det igen trots att jag ju bor ensammen. Har upptäckt att saker och ting tar slut på samma
vis även om det bara är en tanta som klampar runt här hemma. Kanske blir det roligare att
slänga ihop nåt om jag fyller på med kryddor o sånt där?


PS Jag ids faktiskt inte gå in och korrigera alla stavfel osv nu, gröten bjussar jag på, alldeles gratis ;)

- I wanna go home....



Det är söndag kväll, hade en ganska jobbig bussresa hem från särbot och borde alltså
enligt all logik vara nedbäddad och zzznarkandes vid det här laget men jag fungerar inte
alls på det sättet... Ganska frustrerande måste jag erkänna.

Tog en rövare och tog en dubbeldos medicin på bussen, är nog inget man ska göra och
inget som egentligen hjälper men jag fick en gnutta halvt om halvt panik mitt i allt. En
vanlig söndagstur från lappmarken hemåt brukar iofs oftast innebära ganska full buss men
det faktum att det varit sportlov garanterade mer eller mindre smockfulla bussar...

Jag satt vid fönstret, upptäckte efter nån halvtimme att jävlar....
belysningen raderna framför pekade rakt in i mina ögon..... :/
Varmt, studsigt och allt utom ljudlös färd triggar min ep, jag mår
alltså uselt. Efter 5 mil får jag ny kompis på sätet bredvid, han tar
givetvis fram sin laptop och så har vi lagt till ännu en trigger.

(satt faktiskt och smågrät lite tills jag "sansade" mig, inte mer
sånt, kan tala om att ingenting blir bättre för att man läcker
offentligt.... )

Egentligen hade jag stora ambitioner, dags att ta tag i alla viktiga frågor igen, vad
vore livet utan saker att fundera kring? Men det sket sig, big time, och helt tydligt
är det så att livet fortsätter att hända trots att en litentanta inte twittrar, bloggar och
åsiktsbombar omvärlden  :)


(bilden är ännu ett plojprojekt på ajfånen, ursprunget är en vacker
fullmånebild som världens bästaste emigrant skickat till mamma,
vi delar nämligen samma måne trots att vi har en massa mil mellan <3)


- Äntligen slut på snöandet!



Japp, det är tämligen snöigt hemma i mina kvarter, tacksam över att jag inte
har någon infart att hålla ren för det roliga med snöskotteriet försvinner
liksom när det aldrig slutar fyllas på med ny snö...

Idag har jag tjafsat med banken, nu ville Nordea ha 50:- för att sätta in mina
stora slantar, 150.- som kommit åter pga någon dubbelbetalning, även om jag
åkte ner till självaste kontoret för en direktöverföring. Kan bara konstatera att
mina sista besök på banker bara har resulterat i att jag blivit förbannad. På
Swedbank krävde tanten betalt för att jag skulle sätta in särbots pengar på hans
egna konto (?!?!?!), Nordea kunde dock ställa upp med en liten bonusservice,
han skrev något (helt väck ur skallen givetvis) på utbetalningsavin, plus mitt
kontonummer och bjussade på ett litet brunt kuvert.

Sen behövde jag bara leta reda på en GUL brevlåda, viktigt med betoningen där,
för tänk om jag skickat det med lokalposten?? och sedan posta avin den där
gamla vägen, snigelposten ni vet. Mina pengar kommer att dyka upp på
kontot senast torsdag lovade han, givetvis var jag tvungen att ifrågasätta hela
konceptet men kände tämligen omedelbums att nä, jag skiter i era ursäkter,
och avbröt honom mitt i hans fina förklarande. Var dock inte otrevlig, jag alltså,
och stackarn bakom disken lär väl ha fått den frågan nån gång tidigare kanske..

Annars har dagen bestått av en mangling hos min prattanta. Förbannad blev jag,
som ganska ofta nuförtiden. Nackdelen med att terapia är ju solklar, folk lägger sig
i och ifrågasätter saker som är solklara för mig. Ungefär.

Blir ju ingen operation för mig, ska sikta in mig mot något annat nu vilket är lite
trögt. Att fokusera om alltså. Just nu "order" på mat var fjärde timme, sova "bättre"?
och motion, det sista enklast eftersom att jag fått köpa loss dotterns träningskort.
Nu skulle jag bara vilja komma åt någon gratis PT som kunde hjälpa mig förstå alla
moderna maskiner och hjälpa mig att starta på lagom nivå. Har alla förutsättningar
att ta i för mycket och krascha nämligen då jag faktiskt inte alls mår så himla bra
rent fysiskt. Men det är väl också nåt jag ska "lära om" kanhända, ta i lagom?

Annars så saknar jag givetvis dotra min men hittar en massa glädje och trygghet
i att hon faktiskt verkar må riktigt bra därborta. Sådär på riktigt alltså, härligt att
höra. Ska spara pengar så en Englandsresa inte är alltför långt borta heller, är ju
så nyfiken på att få se hur allt är därborta, o jo, jag vill självklart träffa den där
STORA kärleken också, för kär är ungen så ini bomben!

Har ett läkarbesök på onsdag, det kan ju inte annat än gå bättre än läkarsamtalet
jag hade häromdagen ivf, hoppas på några mirakel och en bra plan. För nu är det
ju såhär, IGEN, jag blir utförsäkrad i slutet av mars och jag har faktiskt inte ens
vågat kolla om man kan få förlängt öht eller om jag liksom använt upp ALLA mina
dagar inom svensk sjukförsäkring... Tänk vad bra om man kunde ha hunnit bli
rehabiliterad före?


Den mörka hemligheten..



Det verkar vara nåt magiskt över de orden, dyker upp gång på gång i appen, tydligen SKA bara inlägget heta så....

Här hemma är det vinter, inte bara ute i den ljuvliga o alldeles "lagoma" vintern utan här inne också. Det är snorkallt, inne alltså, och jag fortsätter att gå på nån halvtaskig fart. Snurrar iväg och twittrar bort timmar samtidigt som jag blir vansinnig så fort några ljud från grannarna hörs, social men definitivt INTE ute i verkligheten. Tråkigt.

Fick nån snurrig fundering skickad åt mig idag angående den älskade Jante-lagen... Efter en tanke eller ett påstående om deppighet, inte från min sida men om mig förstås. "Jag tror att man kan vara realist men fast i Jantelagen i alla fall..."

Är inte det den ULTIMATA förklaringen ändå?? Jag vill inte ha folk omkring mig som daltar med mig, herregud jag är en vuxen människa och det sista man ska göra är att försöka "ta hand" om mig! Det jag däremot vill ha ren o skär respekt för är att jag banne mig försöker. Om min "realistiska" sida stör dig, kom inte med skitsnack om allt jag ändå kan, tror jag...?, och toppa det för Guds skull inte med den där "lagen"!

Vad man lär sig efter att inte räcka till, orka, kunna är att åtminstone börja hitta sina gränser. När det är stopp så är det STOPP, att din/er prestationsågren är så stor att du inte kan använda andra argument än sånt, då är det faktiskt DITT problem.

Sen fortsätter jag givetvis att hoppas på att fler ska öppna ögonen inför den politik som förs och krossar människor på löpande band, men jag är tveksam. Nu ska svensken mitt i allt vara så jädra duktig o kunna allt, klara av allt och då törs man väl inte ens lägga in empativäxeln längre, sådär som om att man helst inte pratar om v i n t e r- kräkan (för vips åker man dit så det tjongar om det)

Fortsätter att sakna "mitt" internet, less på vissa saker o tings varande, skitsnack, jag är ju ingen diplomat, back off, invadera resten av världen utom just här. Tycker massor, tänker ännu mer och förstår dess värre mindre ju längre tiden går. Men det är väl så, kom bara ihåg att curiosity did kill the cat ;)

Nu ska jag upp ur det iskalla badet, kanske kommer jag upp i tid för provtagning i morgon, kanske inte, känner inte så stark press där då det ju bara är neurologen. De är definitivt inte så bra på att agera i tid här hemma, blir bara likasamma tillbaka :)

- Lördagssvammel, o min egen lilla Bauer-bild!


Eftersom att alla ursäkter är bra ursäkter så tog jag mig en liten promenad i kväll igen...
Dottern sitter, som vanligt... hehe, o studsar i en buss på väg till ett flygplan som ska ta
henne över havet ännu en gång. Jag har nog nästan helt förträngt att hon ju är flygrädd,
fokuserar mer på "dotterfritillvaro"-rädsla för stunden, o då, då får man skita i att man ju
visst hade slutat röka. Visst ?

Ute var det härligt, 9 minusgrader är alldeles lagom, vindstilla är inte alltför vanligt i vår
stad och som bonus följde visst en påse turkisk peppar med hem också. Party nästan!

Annars så har dagen förflutit tämligen smärtfritt, jag har avnjutit vänsterpartiets kongress,
åtminstone i omgångar, blev väldigt förtjust i Lasses nya fina RÖDA cykel förstås och tittade
någon extra gång på mitt brev från honom till mig. Undrar varför jag blev så himla förtjust i
honom, förutom delade politiska åsikter o sånt självklart. Tror att det handlar om att det
faktiskt är en bra människa, att min sk "magkänsla" kickade in och vägrat släppa taget.

Det är tråkigt att han kliver av men det är samtidigt härligt att Jonas Sjöstedt
blir den som kliver på. En annan politiker som faktiskt också lyckas ge mig den
där varma, trygga känslan i magtrakten. Finns ingen som kan lura på mig den
inomborda tryggheten bland Allianspartierna, snarare tvärtom.

(bilden är bara från promenaden till Godishuset, övningskör med turer ut i mörkret,
allra helst i skogen bakom husen, med den tanken att jag ska kunna skrämma
väck mina "troll" och kanske slippa skräcken..... håll tummarna va?)


3:e januari börjar året?


En otroligt tråkig bild, visar bara hur ett intensivt snöfall slutar häruppe i norr nuförtiden.
Känns lite så, vi kan få det vitt och fint men sen "rinner" allt bort igen, som här i nedförs-
backen mot mitt gamla högstadie. IS.... m vatten på. Sånt gillar vi, väldigt.
Vår lilla familj har varit utspridda över nyår, en del åkte inte så långt, bara upp till byn i
norr, den andra delen flög iväg över Nordsjön till England för en helg i sus och dus. Helt
som det ska vara, bara lite ovant (MINST SAGT....)

Eftersom att det nu är nytt år ska jag sätta in lite hårdare tag mot min svajjiga ohälsa.
Ja, eller vad ni nu tycker man ska kalla det hela? Jag har varit iväg och kollat av mitt
blodtryck, vagt minne av att det var lägre, framförallt undertrycket vilket måste vara
enbart positivt (kanske?) och även om pulsen fortsätter att pumpa på lite väl snabbt
så är jag ju kvar. Dvs, det kan inte vara något dödligt direkt, bra att ha med sig i bak-
huvudet.

Jag har slutat röka.... Tänkte att det var läge nu, tyvärr hittade jag artiklar om att man
numer kan skylla högt läskintag för skrumplever, bakvänt blev det där. Bland personer
som drack mer än EN liter läsk om dagen fanns där en ökad risk för skrumplever och
diabetes...... Flaggar dock för att undersökningen är ruskigt liten, enbart 47 personer
och utförd i Danmark, vilket i sig kan göra att ev testpersoner också har ett betydligt
större alkoholintag än mig.......
Mycket läsk gör levern sjukligt fet

I morgon dags för nytt läkarbesök, har stora förväntningar men måste sätta mig ner och
summera sista årets strul, tänkte komma väl förberedd eftersom att det finns en stor
potential för att få förbättra min livskvalité genom just den här läkaren. Sånt känns bra,
måste "bara" innan då.....

Vet inte hur jag tänkte det hela dock, att man bara vips vred på en kran och så skulle
bloggandet fungera igen. Otroligt naivt. Det här får stappla på som det vill, tids nog
kanske jag hittar tillbaka, eller så har jag gjort mina inlägg för det här livet? En början
är alltid en början åtminstone så god fortsättning på er, nytt år, nya tag, även om jag
inte studsar iväg i nån hysterisk positiv anda (blev ju inte utbytt under nyår!) så är det
ju om inte annat lättare att komma ihåg saker än så länge. Korta datum är perfekta,
jag minns ALLT jag ska göra i år, bara det vänner, inte illa ;)


- Söndag, sakta mak med två tända ljus!



Kan bara säga en sak, snö! SNÖ!
All I want for Christmas is snow...

Mörkt ute, sådär blaskigt och tråkigt och kanske inte effektiviteten
varit så hög vad gäller hemarbetet i dag, men det är ju alltid en
annan dag i morgon, eller hur?

Önskar jag fick vara i fred mest av allt, intressant att vara under
bevakning, ha sin egna privata stalker, men det måste väl ändå
vara dennes problem antar jag, själv känns det bara lite gammalt.

Nog om det, har faktiskt haft en läsa runt bland bloggar-dag
idag och även om jag inte kommenterat så flitigt så känner
jag mig uppdaterad hur "ni" har det där ute ;)

(ett litet önskemål bara, var inte för duktiga,
sånt sänker ju bara oss andra som inte kan.....)
eller riktigt ids, än


-Dag för dag, ett steg fram och ibland en hel massa bakåt....

Jag hade ju lite otur för några veckor sedan. Klev av bussen på en inte alltför vanlig hållplats, skulle shoppa lite före den måndagens problemlösartimme hos min prattanta. Strosade i sakta mak cykelbanan fram när jag märket att någon börjar passera mig på min högra sida.

Nåt som ju dragit igång mycket efter avbrottet m min medicin på sjukhuset är min PTSD. Trots dagsljus är jag livrädd om någon verkar närma sig bakifrån, en ryggmärgsreaktion som jag har noll kontroll över. I mörker däremot är allt skrämmande, på riktigt amerikanskt skräckfilmsmanér...

Knepigt när jag ju är ganska så tuff ändå, men logik och sk sunt förnuft ges inget utrymme när hjärnan bara exploderar av panik, skräck och minnen.

Men åter till killen i dagsljuset. Han gick nämligen med en pistol i höger hand!! Jag såg till att ha koll på var han tog vägen innan jag larmade polisen, självklart, för det finns inte en chans att jag INTE skulle agera men reaktionen kom senare... Jag hade en enorm tur som ju var på väg dit jag var för annars hade jag klappat ihop bland folk..,

Även om jag senare kunde läsa att det " bara" handlade om en pistolattrapp, idioten var nämligen på väg till någon filminspelning på en av gymnasieskolarna här i Umeå, så kan man inte glida omkring med den i näven!! Jag ramlade tillbaka i några mycket obehagliga situationer och det här blandat m det andra, medicinerna har krympt mitt livsutrymme enormt.

T.o.m enkla saker som vårt vägbygge kan trigga igång något. Vår knäppa grannkärring ovanpå som är specialist på att banka i golvet närhelst hon anser att vi stör kan skrämma skiten ur mig. Hudlös är bara förnamnet.

Sökte faktiskt hjälp i fredags. Konstaterade att det här med att leva under TOTAL anspänning blev för mycket men det var första och definitivt SISTA gången. Trots att bästa prattantan noterat i journalen hur läget var så ansåg akutläkaren, psyk, att det var helt totalt omöjligt att jag nånsin skulle vänta mig nån "benzo"....

Att jag de facto hade avbrutit en 8 årig behandling med antiepileptika, satt in den igen efter 8 dagars uppehåll var inget de ansåg vara något särskilt, tyckte iofs att jag skulle sätta mig och jaga på en neurojour eftersom att de skriver ut medicinen??? Jag är långtifrån den enda neuropatienten som mår otroligt dåligt vid pjollrande med vår antiepileptika, kanske psyk skulle ha vågat sig på att läsa lite av biverkningarna, det händer ju nämligen att patienter tom väljer att ta sitt liv.. PTSD och suicidala tendenser signalerar ju hur KRAFTIGT medicinen slår till.

Undrar hur många dagar jag har tappat på allt det här, skulle jag räkna ihop alla under de sista 8 åren skulle jag nog bara villa grina, men bitter ska jag ändå inte säga att jag är. Bara otroligt trött på att det aldrig kan få bli lite lugnare.


Firar mina åtta år på sjukan

Här är det lugnt o stilla, stannar kvar på sjukan över helgen och bara väntar.... Det är faktiskt inte så hemskt här inne ändå även om jag längtar efter att få tvätta bort all smet ur håret. Man får liksom en överdos av klägg och "turban" och ibland undrar jag om man faktiskt inte andas m hela huvudet?

Nå ja, drunknar i Pepsi gör jag. Snus finns och det enda som saknas är nog cigg, glömmer bort att jag har slutat... men ska försöka vara duktig och fortsätta sluteriet trots att jag släpps fri.

Så, har nog inget mer att berätta, allt är bara ok, funderar om jag ska sätta mig på träningscykelmojängen kanske men nä... Ska vaka i natt och det får räcka som självspäkeri just nu. Ha det bäst ni "där ute" ;)

Så ja, nu är vi igång!

Shit !
Bloggande medelst ajfåååååån resulterade i att jag raderade hela första inlägget... Illa.

Klockan är halv fyra, utan sömntabletter ingen sömn, vilket är bra för en gångs skull men ack så tråkigt. På datorn rullar femte avsnittet av Bron, behållningen av den serien är i mina ögon den danske ytterst pungömma polisen, annars ganska ointressant.

Får mina kablar i morgon, ja, om en fem timmar sisådär och uttrappningen av Fenatoinet är igång. Ingen medicin på söndagskvällen o sen får vi se vad som sägs på ronden vid tio.

Inga känningar, ont i skallen men det är ju liksom inget nytt, inget knepigt alls. Än, får jag väl tillägga :) (eftersom att ingen övervakning pågår ramlade jag över en liten bild, här kommer "Big Brother" att sitta snart, yiippie..) och NÄ, bilden vill inte laddas upp .. :(


Tror det blir en vaknatt rakt av, kommer aldrig att hinna somna innan dagen startar upp så Gomorr på er och hoppas att ni får en bra måndag!

 

- Knepiga saker




Tittar in här ibland bara för att hålla hoppet vid liv, kanske vaknar orden upp
och känner för att placera sig i rätt ordning igen, men det är liksom inte så.

Twittrar på, fast ganska planlöst måste jag säga, hatar när jag inte får till saker
och ting, fast än mer HATAR jag när jag bara gnäller och beklagar mig över att
jag inte ens kan få till saker o ting. Ett jädra dilemma det här med terapi ska ni
veta. Insikt. Snacka om tveeggat svärd.

Nu är jag ju inne i en jädra stress igen, alltså lägger skallen av. Och jag vet om det.
Det är läge för självomhändertagande, sånt jag får ont i magen av att tänka på. Nu
ska man vara snäll med sig själv nämligen. Samtidigt som jag tjötar om hur dum och
svamlig jag är?? Konstruktivt? Nej. Men kroniskt dessvärre, precis tvärtom vad det där
"självomhändertagandet" är. (ok, jag blir förbannad bara att skriva det ordet, ska inte
in i den röran då, lägg ner tanta!)

Utifrån hyfsat säkra källor, har inte fått skriftligt besked än men dock verbalt, så är
jag fortfarande betrodd vad gäller ohälsa, arbetsinkompetens, bidragssnyltande. Jag
har fått förlängd sjukpenning alltså! Vilket är bra, väldigt bra! Att gå runt ekonomiskt
är nämligen ganska bra ur många aspekter, inte minst hälsomässigt, så nu satsar jag
allt på att få min tid på sjukan och som sagt var, krampa järnet!

Fast jag misstänker att jag har skrivit ungefär samma
i varteviga inlägg på slutet, old news alltså.

Ett länktips, mitt ständiga tips för övrigt, är att ni tar vägen
om Ett hjärta RÖTT. Det är full fart på bloggandet därborta,

(ett särskilt omtyckt inlägg är från i tisdags)

En sjukdom ifrån fattigdom och förnedring

(bilden ovan är från minisemestern med modern,
ganska målande vad gäller min "hjärnstatus" är
att jag faktiskt inte minns från vilken dag det är,
eller vecka?)

Det knepiga? Bara det att jag får läsare fast jag
aldrig skriver nåt nuförtiden... Hur folk hittar hit
är en gåta o_O


- Ok, dags att skriva omstart igen?



Funderar på om man skulle försöka ta tag i bloggandet igen.

Jag tillhör ju den gruppen som inte kan vara tyst, eller som ivf inte mår nåt
vidare av att bara titta på och inte reagera. Eller kanske bara en sån som
måste bubbla över istället för att implodera?

Inget att analysera egentligen. Jag saknar förmågan att knöla ihop en massa
ord och jag ska ge bloggen några dagar för att se om jag hittar tillbaka till lite
av den gamla vanliga tantan. Så, svårare än så behöver det inte vara.

På bilden ovan är jag faktiskt inte ledsen, jag poserar givetvis inte heller utan
det är bara en sån där pissig stund när det blivit för mycket. Skallen protesterar,
jag testar varianten att ligga och och "vila" istället för att som annars bara höja
musiken och hetsa igång. Kan väl erkänna att det är liiiite blänk i ögonen, men
mest för att jag blir så besviken över situationen. Inte för att jag är nerkörd i
skorna.
Än.

För faktum kvarstår ju. Än idag fortsätter tjafset med fk för många av oss härute.
Jag har en mysig höst framför mig. Min andra omgång av övervakning på neuro,
slut på mina nya sjukdagar i slutet av september. Avbrott i medicinering som ju
snurrar till det för mig. Kanske planering för operation...

Blir många tankar av sånt.

Ska använda den vanmakt som följer till annat än ältande
den här omgången. Ja, om man inte räknar tjöt om
människofientlig politik och beskrivningar om hur det
är att leva på andra sidan piskan. (för det har ni väl förstått
ivf, det handlar INTE om REHABILITERING av långtidssjuka,
det handlar om flytt av kostnader, och någon form av kostnads-
effektivitet för STATEN.)

Vad jag menar? Sjukförsäkringen, den vi alla ska ha, är ju en statlig försäkring. Den
plånbok herrarna Reinfeldt och Borg värnar om. Där ska utgifterna minskas. PUNKT.

Nu måste ju de arma själarna försörjas på nåt sätt ändå.
Hiva över till socialkontor för tusan. Vips så flyttas en
utgift över till våra alltmer ekonomiskt betyngda kommuner.

Men huvudsaken är väl att Alliansen sköter sig?

Duh...............




- Fortfarande ordlös....... men "Eg ser".....







Nu har vi tittat på minneskonserten två gånger. Inte hela programmet utan bitvis för det
här är för hemskt för att ta in, det blir snuttar och tårar som rinner vare sig man vill det
eller inte.

Har åkt med särbon upp till byn. Vi har fiskat lite, umgåtts lite och bara varit lite mer.
Pratade om någon sväng iväg tidigare, får se hur det blir, funderar lite över hur tråkig
jag ändå måste vara som faktiskt är ganska nöjd med att vara.

Resande är inte min grej längre, har inget sug efter "semestertrippar" eller shopping-
raider utan får jag bara fisa omkring i min takt mår jag som allra bäst. Särbon är ju likadan
och ibland kan man tänka vilket jobbigt liv vi skulle haft OM vi jobbat som tokar och då
hamnat i samma konsumtionshets som omvärlden verkar vara mer eller mindre beroende
av. Men nog tjötat om det. Vi har det bra, andra får ha det bra på sitt sätt.

Inne på Twitter är det en jädra röra. Kontrasten mellan det vackra och värdiga
sättet Norge möter upp terrordådet och hur vårt svenska samhälle, ok, hur många
av oss svenska Twittrare väljer att möta upp det är GROTESK.

Tänker inte säga nåt mer om det heller, får väl fortsätta att blockera användare
för jag är inte ett skit intresserad av att hamna i någon hetseld mellan "höger",
"vänster", "vart fan man nu hör som tok-rasist" och vilka andra grupperingar
vi nu har.

Nu natt,
sov gott!

- Oj..... blir en #tweetup i morgon ;)




Nu när man börjat leva och umgås i den där andra "verkligheten" så följer en del
spännande saker, som att träffa någon IRL! Känns helt sanslöst ovant måste jag
erkänna, kan ärligt räkna upp det antal nya bekantskaper jag skaffat mig och
träffat sen min epilepsi på ungefär höger hands tumme, och pekfinger ...

Konstaterade häromdagen att jag håller på att förvandlas till Woody Allen allra
minst, är det något en korkad diagnos som epilepsi verkligen hjälper till att röra
till så är det just självkänslan. Man vill ju liksom inte framstå som en idiot. Även
om jag ju vet att det inte hör ihop med sk "intellekt" så är det jädrigt pinsamt.
Gafflande på nätet är ju en sak, interagerande med en annan människa en helt
annan femma...

Tror dock att det kommer att gå bra i morgon. Bara för att jag inte har samma
koll längre så innebär det ju definitivt inte att jag inte har samma känsla för bra
människor nämligen. Tror att det blir bra, och är nästan helt säker på att det blir
gott också, det ni!

Ska ni våga er utanför er egen "comfortzone", se för tusan till
att det är en sån där braing som tar med sig eget fika ;)

(o jag VET att ostkroka inte har ett dyft med det här att göra men jag kan
inte låta bli, älskar Tom Cat OCH ostkrokar, ja, det har ni väl redan förstått ;) )


- Saved by the tweet´s liksom



Vaknade alldeles för tidigt i morse, även om jag är en litentanta så finns
det ingen anledning att kliva upp klockan 7 en lördagsmorgon men så
blev det idag. Gissar lite på värmen, och solen som givetvis strålade så
fint där på morgonkroken.... hmm, för att sen försvinna.

Min kärleksaffär m fånen fortsätter, tänk vad jävligt det är va, ska en
sån som jag köpa sig en "sån" ? (tänker bara på all skit en vän på nätet
fått för sin bloggtitel, fakta är ju att man inte får göra som man vill när
man inte tillhör "arbetarna", men idag är det uttjatat. Over and out, jag
ska vara tyst, japp.

Har äntligen handlat upp mitt presentkort på KappAhl. Dessa speglar va?
Inte blir man mer shoppingsugen efter att ha tittat på sig i helfigur direkt.
Nu hittade jag en slafströja som döljer ALLT, trots att jag ju såg hur eländigt
det såg ut under.. Trixade till allt och lyckades få tillbaka 2 hela kronor.
Kändes som en pricksäker shopping eller hur?

Sen var det dags för tredje försöket på affären.... Gick inge vidare. Men
det gick ju ivf, även om det sliter på en del. Fick gnälla av mig lite på Twitter
under gång s.a.s, måste dock säga att fånen kanske inte är fullt så häftig när
man är risig, blev otroligt svårskriven på men jag fick iväg tillräckligt för att
få respons. Precis vad jag behövde just då. Skönt att inte vara helt ensam
liksom utan att nån ser en på något mysko sätt.

(ett stort minus var att jag lyckades flänga upp ryggsäcken mitt i allt, iväg
rullade dotterns pepsi, rätt ut på vägen, o tantan efter... kände mig rätt
patetisk men inget gick sönder och jag trampade helt enkelt iväg till en skugg-
sida där jag satt o gömde mig ett tag tills det lugnade sig)


Har testat Seizuretracker.com nu också. En app som ska hjälpa oss
epileptiker att få lite bättre koll på våra anfall. När, hur, varför och allt
sånt som ju bara försvinner i virriga skallar. Tanken är suverän då man
bara klickar igång den och låter kameran gå under tiden, nu vågade jag
inte börja med nåt sånt inne på affären, förstås, samtidigt får man ju reda
på hur länge det håller på. (nästa gång ska jag bara starta och skita i att
filma, själva tidsangivelserna är ju grymt viktiga)

Återkommer med lite mer om den appen sen, testade precis o den
fungerar på fånen men hemsidan ville inte... :(


- Så har vi ramlat in i självaste juli..



Saker och ting händer, jag surar ihop i omgångar, kan kanske inte säga att
att jag är på topp direkt men det är liksom svårdefinierat vad som kan vara
problemet... (eller jo, jag är EXTREMT anti-ep!) Blir alltid samma sak när
jag träffat min läkare, man faller tillbaka i gnällträsket och börjar älta allt
om och om igen.... Om inte OM hade funnits osv....

Jag har för övrigt gått och blivit med iPhone :)

Är otroligt fascinerad över hur enkel den är att förstå sig på samtidigt som
den verkar gå att göra det mesta på, att en vimsa som jag lyckas lära sig
grunderna på bara några timmar är sanslöst men kul. Nu ska jag bara försöka
få infon att stanna i skallen ett tag, förankra vad som betydde vad liksom.

App fattar jag åtminstone, steg 1 när man "bygger" ihop sin apparat.
Tror jag ivf. Ska kolla på det lite mer i morgon. Eller kanske i natt, den
som lever får se.

Historien bakom varför jag gjorde en sån här vansinnesaffär är ganska rolig,
om man har lite självdistans, kanske. Jag har inte riktigt bestämt mig om det
heller. Grejen är den att jag, eller familjen litentanta, fick besök av en väldigt
trevlig ung man som på nåt mysko sätt lyckades sälja på oss en i sig väldigt
viktig produkt, men till ett högt pris och ganska underligt avtal.

En helkorkad affär kan man säga och jag skämdes som en hund direkt jag
nämde det. En bra varning, om du inte ens kan motivera varför du ska hosta
upp en massa slantar bara några minuter efter att du skrivit på avtalet.

Tänk då efter en gång till. Använd dig av Google, jämför priser, skaka om den
där skallen där öronen är fästa vid och inse att du blivit blåst. Vi köpte en liten
pryl för typ 10 gånger ordinarie pris sådär rakt av. Hemma i köket. Av en som
vi aldrig sett förut och definitivt aldrig kommer att springa på igen.

Köpet är dock "ångrat", man får ju göra så minsann, varan returnerad till deras
kontor och vips hamnar jag i samma sits igen. o_O

Förste bäste säljare jag hittar av lyckas lura av mig de där pengarna en gång till.
Men så är det ju inte, snarare tvärtom måste jag säga. Min mobil var död, låne-
mobilen nästintill död och avbetalning är avbetalning är avbetalning...

(man kan krasst säga att jag kvittade mitt första TOTALT oigenomtänkta köp
med ett annat, känns dock bra) Är du en vimsa, en tanta, en halvdum en, testa
iPhone du med och rätt vad det är blir du också lurad ;) (det känns nästan som
att jag KAN tänka igen nämligen...)

Idiotaffären jag gjorde först?

....så jädra skämmigt men jag outar väl mig själv,
nån brandsläckare med självrisksförsäkring i 10 år...
hmm...för en 5 tusen....KRONOR....



- Egentligen skulle man tala om sommar och sol...


Men mina tankar snurrar lite runtomkring av alla möjliga anledningar
och orsaker. Midsommar var bra, alldeles lagom av allt, kanske lite för
lite fiske men å andra sidan så var det väl kanske lite för mycket av
mygg och sånt där annat?

Solen har tittat fram idag, som igår, men det var inte min dag att sitta
i solen. Bitterfitta, som ju är ett vedertaget uttryck sedan flera år, får
man vara om det känns så, vemodig tanta låter inte lika häftigt dock.
Bitterfitta för att nåt så korkat som ett korsord, i tidningen Epilepsia av
alla tidningar... ordnade det så fint att utomhus inte längre var ett alterntiv.
Även ordentligt "insatt" litteratur kan blänka i solsken nämligen....

Vemodig tanta för att jag återigen halkar tillbaka i "tänk hur det var förr"-
diket. Där ska man inte befinna sig en härlig sommardag, snacka om att
kasta pärlor för svin. Sen är ju livet också en process, en bökig, medvetande-
krävande sak som tar för mycket ork ibland. Blä. Har mitt bollplank, min goa
prattanta som svarar på mina mail nästan före jag skickat iväg dom, kanske
har jag hittat mig en klärvojant terapeut ;)

Har haft livestream från Syntegma-torget i Aten på hela dagen, kan inte låta
bli fast jag blir så sorgsen. Det händer så mycket överallt och jag försöker
begränsa mig, Grekland har dock alltid legat mig väldigt varmt om hjärtat
och utvecklingen är minst sagt skrämmande.

Livestream - HÄR


Läser Tomas Eneroth på Newsmill -
Borgerliga riksdagsledamöter har inte fått förhandla om sjukförsäkringen

Snacka om att den här frågan dragits i långbänk... Det är snart bara att kasta in hand-
duken, fast ändå inte, vi har har några underbara kämpar på "vår" sida som tagit vid
när många av oss trasiga tystnat. Ska inte vara så negativ samtidigt som det är för
tragiskt.... Att folk är nöjda med den sk "Arbetslinjen" känns bittert. Vänta bara, den
dagen kommer när ni själva får känna på hur det känns. Klen tröst dock när vi ju vet
att människor försvinner, dör, avlider, dödas av de inhumana regelverket som gäller nu.

Petra Hjortensjö har också skrivit ett väldigt bra inlägg på Newsmill-
F.d gränspsykotisk på väg tillbaka, kroniskt ryggskadad, svårartat deprimerad-
vem ska bort?

(bilden kommer från det underbara huset mitt ute i ingenstans,
härliga sommarängen hela vägen ner till vackra ån....)



- Låter dottern få lite andrum kanske ?


Nu har jag och särbon smitit upp till byn. Möttes av regn, förstås, och i Dorotea stod
termometern på sina stadiga 8 grader. Hmmm.... det är nog ganska bra för de flesta
att jag inte tittar upp så ofta kanske, låta sommaren få sitt fäste här uppe också?

Saker som SKA göras är fotograferande. Tror inte att det blir några naturbilder dock utan
vi ska inventera lite lager häruppe hos Klatasmen. Finns nämligen några saker som verkar
kunna vara attraktivt ;)

Sen SKA jag fiska! Hoppas på lite värme, sol och massor av gäddor.
That's it. Vi tar det lugnt, midsommar får bli vad det blir och jag tror
att jag ger mig på rabatterna lite kanske...återigen om vädret blir bättre.

Inte så mycket ilska idag, debatterandet drog ut på tiden i riksdagen, jag har missat
allt och försökte twittra ikapp mig utan att lyckas. Ska titta in i morgon igen och
hoppas på någon länk för det verkar ha varit vara ganska så bra fart på vissa
åtminstone....hmmm..... Sen att Gunnar Axén håller på som han gör, det får vi nog
kalla ett karaktärsdrag kanske? (inte det allra bästa kanske?)



- O så har vi måndag, igen....


Klev upp tidigt i morse, redan klockan sju slog jag upp mina ögon och tackvare
solskenet kravlade jag mig hela vägen upp ur sängen. Försökte hålla en hög växel,
ambitionen var att komma med första bästa buss nämligen, vilket inte var så enkelt.

Här i Umeå har de nämligen dragit om bussarna, ändrat gamla givna turer och helt
plötsligt har vi tappat en massa bussar här hemma men som kompensation så går
då ettan en massa gånger i timmen. Ja, förutom vissa förseningar då.... Som just i
morse när jag stod vid hållplatsen i god tid. Bussen lyckas vara en halvtimme sen,
lite intressant då det ju går FEM turer i timmen.....

Tips - *Vid en dålig dag: Om du känner dig allmänt missnöjd över resan,
kontakta gärna bussföretaget eller Länstrafiken så får vi se vad vi kan göra.
Välkommen!


Min ordlöshet fortsätter, lämnar några länkar där ni kan hitta lite av allt intressant
som händer och sker just nu. Läser gör jag, bara det att jag inte kommer till nästa
steg längre.. (vilket i sig är själva meningen med att blogga, börjar fundera på om
det inte är läge att helt enkelt lägga ner eländet....)

Utförsäkringarna får alltfler i arbete, ivf om man är konsult - Alliansfritt Sverige
Slussenolyckan, så blir Twitter den snabbaste kanalen - Emanuels randanmärkningar
Hur är det att vara barn och fattig i Sverige - Barnfattigbloggen
Den ofrivillige sjuke - The Involuntary Sick

och massor, massor av mer ;) Nätet är fritt, ut med
er och läs och njut!

(Och som en extra bonus, självklart måste ni läsa om Egoina hos Emanuel-
Den självsanerande bloggosfären - Egoina, Kissie och viktdebatten!)


- Strutluvan är vaken


Trots brännbollscuper och brännbollsyror och brännbollsfester sitter jag här på
mitt arsle. Har lagom "höravstånd" till självaste spelområdet och det låter helt ok,  folk
tjoar och det är musik, tut i luren och sådär som det brukar vara. Tror ändå att jag
hoppar över det hela i år... vädret är ju precis som det brukar vara, grått med hot om
nederbörd, dvs regn dinglandes i luften.

Känner mig ganska vuxen numer. Om man med vuxen räknar betraktande från ett
litet avstånd alltså. Så tillbringar jag dagarna numer, på lite avstånd. Hm, det här
handlar inte om ett gnällinlägg utan bara ännu ett konstaterande. Som en sån enkel
sak som fredagskvällen, jag stängde ner min dator tidigt... Förpassade mig ner i ett
kokhett bad och avnjöt Alfahannen (det låter lite halvmysko det där...) pepsi och
givetvis snuse.

Dottern var ute på vift, som sig bör denna tid på året, och jag tassade i säng så
tidigt att jag nästan borde skämmas. Kanske var klockan bara ett? Sen tillkommer
det faktumet att jag också hann somna innan hon kom hem, en massa vuxen-
varning i min värld -  för både mor och dotter ;)

Min medicinökning fungerar, jag mår alltså bättre och mina blommiga tapeter är
just nu bara blommiga, inte svajjiga eller blänkande. Stor pluspoäng till mig själv
som vågade prova på nåt nytt alltså. Sen är det koll av "värdena", allt skenade
ju iväg förra året och tanken är att jag INTE ska hamna där igen. Alltså kliver
jag upp i tid på måndag för koll - note to myself.


(måste dock säga att jag börjar känna mig lite mysko... att jag ska ha så svårt
att pejla av läget själv ändå... inser att det här är tredje försöket att få ihop någon
sorts text, har "lyckats" radera de andra försöken nämligen - fråga mig inte hur..
Fenantoin är helt klart en lynnig medicin.)


*Strutluvan -> min nuvarande frilla, kort hår är inte alltid enkelt att forma


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...