litentanta

Ute snöar det fortfarande, är bara glad över att jag faktiskt inte

hade kastat trasiga snöskoveln i våras, hellre en trasig än ingen.

Kan konstatera att tjuvlånandet av dotterns magiska concealer,

eller vad det nu heter, var ganska onödigt. Hur ljust man än målar

på påsar så har man ju dem kvar, eller hur? Och som sagt var,

snöstormen trollade effektivt bort alla försök att måla "på" ett

piggt ansikte, det rann bort på vägen till busshållplatsen.

Fick mig en trevlig pratstund med tjejen som klistrade fast

elektroderna (?) i skallen, vet att vi pratade länge och detaljerat,

täckte väl in allt från pojkvänner (pinsam morsa, jag???) till en

massa knepiga syndrom, kromosomfel och skolresor.

Härligt jobb förresten, klibba, klistra, dirigera blinkningar, andetag och

bara sitta o vänta vid en dataskärm medans "normala" säkerligen

somnar tämligen omedelbums när lamporna släcks.. Inte jag inte..

Stroboskop (strobo-nåt i varje fall) -blinkeriet var otroligt behagligt,

trodde att jag skulle krypa ur skinnet men jag måste ärligen säga att

jag låg och blev nostalgisk! Älskade ju blinklamporna på nattklubbarna

förr om åren, nu var det bara att ligga och "njuta"... tills det blev sådär

obehagligt förstås, men innan dess, nattklubb på min ära!

30 timmar.... hmm...