litentanta

Jag har återigen haft en mycket givande diskussion, eller egentligen ska man ju faktiskt
kalla det vid vad det är, en terapisession med min härliga prattanta. Givetvis är det full
fixering vid  övergången till Arbetsförmedlingen som är på tapeten, dvs, jag är stressad,
uppgiven, fast samtidigt lite nyfiken på vad som komma skall.


För mig handlar det precis lika mycket om ekonomi som för alla andra, HUR ska jag få
ihop med nog slantar för att överleva, som en hel massa fundrationer över hur allt ska
gå. Just nu kan man nästan jämföra mig vid ett smärre geni, i varje fall om man då jäm-
för mig med tidigare månader, men fortfarande är ju både kropp och själ slitna så orken
finns inte riktigt där.


Har fått mina papper från fk som jag ska godkänna för överlämning till Af, diskuterade
igenom det hela med pratisen och hon höll med om att det finns en del uppgifter som
är totalt oviktiga när det gäller att komma fram till min arbetsförmåga vilket i sig innebär
att jag kommer att gå fram med spritpennan. Ingen har skyldighet att behöva släpa med
sitt förflutna till möjligheternas förmedling utan jag kommer att propsa på att rätt upp-
gifter används och de andra lämnas utanför, gäller bara att arbeta fram de rätta argumenten!


Dagen har varit lång med både kompisfrämmat, tack för finaste blommorna förresten!,
viktiga diskussioner och ett besök hos gamla grannarna från Högland. Trasigheter gör
att de befinner sig uppe på Barnavdelningen här på NUS, alldeles nya lokaler med en
massa bra saker uttänkta för ungar som egentligen aldrig ens skulle behöva se ett sjukhus
så  nu sitter vi här, två zoombies, dotra och jag, varsitt rum, varsin dator och kommunicerar
via MSN. Mycket skratt behöver man när medvetslösheten är nära och här tänker jag bjuda
på Tim Testar.

(som en parantes kan jag faktiskt säga att det inte var länge sedan jag
kunde ha gjort en nästan lika kul video själv, även om jag inte alls
valt att framkalla ryckningarna själv....)