- På tal om den sk "epilepsivården".....ehhmmmm
(kolla in mitt högra öga förresten,
det som strävar åt ett annat håll numer..
dubbelseende är klämkäckt, eller vad då,
jag ser ju åtminstone dubbelt så mycket
som vissa av er ;-) )
NU vet jag hur jag ska göra
kanske? Eller i varje fall för
just den här stunden... i 2 veckor.
Är både fascinerad över att hittills fått prata med min egen
neurolog hela TRE gånger i år, det är nytt rekord banne mig
och vi är ju inte ens inne i april ännu.... och jädrigt irriterad
eftersom att han är så förbannat svår att få tag i!
Nå ja, för lite, alldeles för lite av en sort och jag har enbart
hjälp i kampen mot krampen av en i mina ögon värdelös
medicin.....
Men, men
i morgon är en annan dag
eller hur?
Och i morgon jobbar jag INTE
och inte heller på fredag, lördag eller söndag!
Känns det uppkäftigt?
En sjukbidragstagare som INTE går och
"låssas"-jobbar när allt är upp och ner i
kropp och knopp?
Sug på den ni kära Alliansregering,
jag stannar hemma......
Enda tills jag mår bättre,
så kan (läs : kunde) man göra,
lyssna in kroppen liksom.
Det jag ville ni skulle läsa är en inte purfärsk
debattartikel, men ack så sann, om hur vår epilepsivård
fungerar, och på många sätt verkligen INTE fungerar,
om ni vill titta in hos "oss" alltså?
Stora brister i epilepsivården - Dagens Medicin 23/11 2009