litentanta

Jag ska väl inte vara förvånad, herreje, diagnosticerad av släkt har man väl
redan testat på att bli om inte annat, men nu ska jag vara seriös för en gångs
skull. Det här är ju helt vansinnigt för att använda ett passande ord.....

Enligt Daily Mail och Expressen så riskerar vi nu att inte längre få må

sådär halvtaskigt som vi människor kan göra utan att åka på en diagnos,

skrämmande fakta förstås då vi någonstans hamnat i ett överdiagnosticerande,

men samtidigt så måste man ju ändå förstå att kunskaperna kring mentala

sjukdomar är långt ifrån kompletta ..

Själv kallar jag mig en melankoliker, inte den gladaste pricken i gänget alltid

men för den skull innebär det inte att jag aldrig kan känna mig nöjd med mitt

liv. Kanske det att man överanalyserar, jämför intill idioti med vad man tror

är lycka och livskvalité hos andra och värderar sig själv alldeles för lågt?

Notera, inte wikipedias version av melankoli utan mer min

egna version....lite lagomt missnöjd och menlös.....

"Professor Til Wykes from Kings College London, said:

'It's leaking into normality. It is shrinking the pool of what is normal to a puddle.'"

(visst är väl engelska ett underbart språk ändå?,

ett citat från