litentanta

Allt är inte svart och vitt, nyanserna blir tydligare i takt med

att hälsan förbättras och vi andra börjar andas ut. Det är

knepigt hur trött man blir såhär efteråt bara...

Luften går liksom ur en, vi blir lite halvloja och lufsar på

i vardagen samtidigt som det verkar bli ganska rörigt i

periferin... ja, man kan ju inte få allt och med olika fokus

är det oerhört svårt att förstå varandra.

(fast jo, jo, jag har fattat vinken, önskar bara

att det gick att få fram lite eftertanke på andra

ställen i världen också... att strutta fram med

näsan i vädret och tro att man vet allt kan väl

inte vara ett särskilt trevligt sätt att leva ändå?)

(hmmm, provade lite.... det är banne mig inte
helt fel trots allt, för när saker o ting väl kommer
till sin spets så är det ju dessvärre så att jag,
jag vet ;-P )