- Facebook, the network from hell....
något man verkligen inte vill bli påmind om
eller aldrig vill höra om igen dyker bara upp
RÄTT UPP I ANSIKTET.....
Jag har haft två såna upplevelser på fb,
ena gången var det en gammal pojkvän,
en pojkvän dömd för misshandel av mig
och vi delar en väldigt obehaglig historia.
Sen finns det ju förstås andra människor,
såna som man satsat på, trott på, varit
engagerade i och försökt vara till stöd för
som senare tvärvänt och verkligen kört
kniven i ryggen på en....
Jag vet ärligt talat inte om vem av de två
ovan jag mår mest illa av att få se som
"Förslag till vän"......
Jag skäms inte alls för mina delar i dessa
två relationer, jag är fortfarande helt och
fast övertygad om att mitt ex var, och är?
farlig. Jag anser än idag att han bidragit
till en stor del av mitt misstroende och min
oförmåga att lita på människor och han var
så manipulativ att jag kanske skulle gå i samma
fälla om jag mötte en liknande man i dag...
Tänk er det här,
ni har ett stormigt förhållande, fullt av svartsjuka
och anklagelser där ni själva till 90 % var den
skyldiga och felande partnern. Oavsett vad ni än
sa och vad ni än gjorde så var det fel, allt gick
att missförstå och allt gick att sno på så att ni
ständigt fick gå omkring i förvissningen om att
ni var den skyldiga........
Alkohol är aldrig bra att blanda in i sådana förhållanden,
jag får väl säga, till mitt försvar, att jag var bra mycket
yngre, jag aldrig missbrukat alkohol men trivdes bra ute
på krogen. Sånt kan vara svårt att acceptera om man är
en 10 - 12 år äldre med taskig bakgrund, dåliga relationer
till sina egna barn och ett liv som inte alls blivit det man
ville, hans favorit smeknamn på mig var nämligen
"kroghora"
Allt slutade med ett besök en natt, jag låg hemma hos mig
och sov, han klampade in (eller om jag nu släppte in honom?)
och var tämligen förbannad. Jag kan inte komma ihåg exakt vad
som var kvällens/nattens fel men något hade jag gjort, som vanligt,
och arg var han, som vanligt.
Det kastades möbler, sånt skrämmer mig kan jag tala om, och det
var ett jävla liv i mitt sovrum. Jag min idiot gick helt enkelt och la
mig när han kom in men han var inte långsam i att följa efter....
Misshandeln som följde var inte "grov", men den var fullt tillräcklig
för att jag skulle bli livrädd. Han avslutade allt med att tala om att
-"förresten, du vet inte ens om hur många gånger jag har våldtagit dig!"
och sedan försvann han ur mitt sovrum.....
Jag larmade polisen, det tog en 40 minuter innan de behagade komma
och eftersom att mina glasögon var sönderslagna så såg jag inte ens
om han var kvar i lägenheten, vilket jag förstås talade om för kvinnan
i telefonen, men ändå, prioriteringen var tämligen låg...
Under förundersökningen dök det plötsligt upp "fotobevis".... Han hade
helt sonika placerat ut sina egna glas, kläder osv i lägenheten och sedan
fotograferat dessa. Därigenom kunde han "bevisa" att han ju bott till-
sammans med mig, nåt som var helt absurdt eftersom att så inte var
fallet, genom datum på bilderna så kunde man se att han gjort detta
ett par veckor innan misshandeln, då börjar man ju fundera hur mycket
planerat allt varit?
Men i dag dök en annan bekant upp på fb, nu talar vi om en kvinna som
väcker ännu starkare känslor hos mig. Så konstigt det kan bli va? Jag
mår sämre av hennes svek, hennes STORA och totalt OFÖRLÅTLIGA
svek mot mig än vad jag gjorde av fd killen....
Måste ta mig en ordentlig funderare över om fb är något
för mig öht, ska man behöva konfronteras med människor
som krossat en så totalt så är det nog bättre att stå helt
utanför "nätverkandet" där ändå.....
skriven
Ja... Jag TROR att du skulle veta vad jag skulle sagt om ovanstående... Men för att kortfattat ge min syn... "Jag flytt int"... ;)
Kram och "have a badass" påsk på dej du med!! :))