- Man ska vara lite "Katrin" i höst...

Det betyder att man ska vara lite lagom äcklad, eller missnöjd, eller
krasslig, ja, allt man nu kan känna i samband med en graviditet...

Sen ska man givetvis gapa ganska högt om det, man ska ha de där
solklara sanningarna, up your face förstås, som vanligt, när man nu
heter Katrin!

Klart att det inte alls är bara glassigt att vara på smällen, det är inte
alls bara rosenrosa fluff fluff att bära omkring på en ny liten bäs i
magen och det är inte sexigt att föda barn!! Tuttarna växer, för ett
tag, för att sedan bli längre än nånsin, fladdrigare än ever before och
rätt var det är så sydde visst läkare lite galet och jaha ja, nu gör det
ju ONT att ens försöka göra sig en ny liten pärla?!

Men herregud, allt det här är gammalt, trodde att det var skrivet klart
om det hela, nä, nu lät jag gammal o bitter, klart som fan att det inte
är färdigt, så länge människor finns, och förökar sig kommer vi att
uppleva, tolka och vilja förmedla vad som händer med oss själva och
våra kroppar, PUNKT!

Det jag blir så trött på är nivån.... Jag har försvarat Katrin Z, förstås...
tidigare, jag har gnällt, förstås, och jag har rosat, men jag tycker inte
att det är så himla häftigt att hänga ut sina ofödda barn i en stor blogg,
fan, redan de ens är födda har de hamnat i ett fack, uppkäftiga Fuck
you right back-ungen och det... det känns inte ok.....

Även om hon så "fint" skriver som svar till Calle, fd svågern, när hon
bemöter hans debattartikel i Expressen om han och hans flickväns
missfall....



"Min inställning till sjukdomar, utbrändhet, missfall etc håller jag fast vid. Jag är övertygad om att vissa inte drabbas på grund av sin nonchalnta inställning. Det är ofta så. Våltäktsmännen och mördarna är inte de som straffas. Det är de goda som gör."

Om jag skulle få ett missfall eller föda ut en Jerry så skulle jag ta det som min lott i livet. Jag skulle sörja och gå vidare. Jag skulle varken skämmas över missfallet eller Jerry"

Här har ni hela inlägget

 

 

Jag står bara här vid sidan om och undrar liksom,

snälla..... häng ut dig själv flicka lilla, men nu

hur tuff man än är, nu har du ett liv till att ansvara

över om och ja, tänk lite innan du gafflar....

bara lite....

 

 

Min uppfattning om graviditet, en provomgång bara, helt ok, gick äntligen

upp en massa kilon som behövdes, käkade som en gris, blev inte fet,

knäppade inte ur överdrivet och spydde inte en enda gång :-)

 

sen kan vi ju ta förlossningen en annan gång....

1 victoria:

skriven

Det kan ju vara så att du är extra känslig, och behöver ta 2 tabletter ist för en, jag var lite gasig i magen dom 3 första dagarna när jag började dricka mjölk igen, men sen gick det över ( och det stod ju i förpackningen att det kunde hända ).



Men prova 2 tabletter ist för en så ska det nog fungera :)

2 Kristina:

skriven

Haha, jag älskade att föda barn...

(Men det kan bero på det akuta kejsarsnitt som jag fick göra(mot min vilja, hade ju inget val.)

Så att få föda fram Hilma är det mest underbaraste jag har varit med om.:)



Annarst skulle jag gärna ha lite mer skinn på näsan IRL, är nog lite väl mesig i verkligheten.



Ha det bra, går igenom allt jag har missat nu:)

Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: