- Long train running

Jag har fastnat i SL, tror att det handlar om ren o skär hjärndödhet som gör att jag sitter "där" och provar kläder som en vansinnig... vi kämpade oss igenom Talang eftersom att dotter ju faktiskt var hemma ;-) men det var inge vidare... Ingen serie jag ska sörja över att jag missat med andra ord!

Dagens middag förstördes, och det ordentligt... Lite irriterande då vi pratat om den här förbenade pastasåsen med ädelost i flera dagar nu och först strandade allt pga det faktum att vi köpt gammal sk "färsk" pasta på jobbet.... Ganska onödigt tycker man nog, men jag lämnade igen den bara för att återigen köpa en gammal sk "färsk" tagliatelle... Kanske läge för COOP att kolla igenom sina datum lite oftare, och nää, ingen kritik mot jobbarkompisarna, bara sånt som stör bra nog mycket när man står hemma och ska tillaga eländet...

Fast, nu brände jag ju som sagt var såsen....vi hade ju en helt bakvänd spis hemma i Högland, numer har vi en sån där alla knapparna sitter "rätt" vilket då gör att jag vrider vreden fel, startar upp helt fel plattor osv... Som tur var har vi ju en pizzeria bara på andra sidan vägen och eftersom att klockan var kvart i åtta kändes inte tanken på att laga ännu en middag nåt särskilt lockande...

Så här sitter en annan nu då, fast jag proppade mig knökfull i lactrase (eller vad det nu heter?) så pågår projekt tarmrensning för fulla muggar.... Men jag ska inte gnälla, är ju mycket mer sällan jag hamnar på dass en hel kväll så man får väl bjuda på nån sån lite nu o då? ;-)

Men nu till kvällens, eller kanske nattens temallåt:
(är en ordentligt lång liveversion men jag är imponerad, var ju ett tag sen the Doobie Brothers var igång och inte lät de illa 2004 inte!)


 
1 Lindis:

skriven

Det är tråkigt när man misslyckats med maten, allra helst när man sett fram emot den länge.. Kram

2 Jag:

skriven

Ömsom finns som ord=-)... Ja du, jag både önskar o inte önskar att jag hade fortsatt hålla mig på min kant... Men de bara sa pang o han slog undan fötterna på mig... Att de blev som de blev har nog sin orsaker... För han kom ju in hos mig som var helt ur balans... O de trodde han att han klarade av... Vilket han inte gjorde riktigt... Ja ja...Svårt att förklara...Men jag är helt övertygad om att han aldrig gör så igen...De oroar mig inte... Men de som oroar mig är att dåligt samvete sätter oss i obalans..Lika mkt som att jag fortsatt o oroa mig över att han skulle göra samma sak igen... vi måste hitta en stabil plattform att stå på tillsammans... Lika mkt som man måste ha en egen som man står stabilt på... Lite tjorvigt,men du kanske förstår mig ... Men jag tror att om vi bara kan komma oss igenom detta så är vi nog starkare än de flesta par... MAn brukar säga att kärlek övervinner allt... De återstår ju att se...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: