- Saxat ur tidningen
Saxat ur vår lokalpress, VK nu såhär på nattakröken.....
Vi har ju Nolia i 9 dagar, en stor mässa med både inomhusmontrar där du hittar allt
från de där äckliga varma chipsen, huvva! till vackra smycken, reklam-montrar för
slädhundsturer och vedklyvar!
Jag brukar titta in i husbilarna, bara de allra lyxigaste förstås. kanske passera nåt
tjafs särbon är intresserad av och sedan bär det av in i hallarna där man passar på
att provsmaka ALLT av intresse!
Finns ju en hel drös med scener där all möjlig underhållning och musik levereras,
det lite nyare med öltält och sådant, inte inprovat ännu dock, och sedan finns där
alltid minst en hundra urhärliga rutiga skjortor som jag alltid drömmer om att köpa!
Jag är väl inte direkt den där pryltoken utan har mina givna punkter där jag vareviga
vartannat år suktar efter just jaktkläder... även om jag ju inte jagar själv så trivs jag
liksom bra i kläderna :-)
Dessvärre såg jag den här artikeln i dagens (nattens) Vk att landstinget visst
rekommenderar sin egen personal att ta med munskydd för att användas när någon
i närheten är att snorig ?! Dessa råd kommer direkt från infektionskliniken
här i Umeå....
"Utställare fick rådet att bära munskydd
Bär munskydd!
Det var rådet som en kvinna fick när hon ringde till infektionskliniken med frågor
hur hon skulle hantera svininfluensarisken under Nolia-mässan. Kvinnan, som själv
jobbar inom sjukvården, ska under Nolia-mässan stå i en monter där hon kommer
ha en del närkontakt med kunderna.
Eftersom hon känner oro för den nya influensan ringde hon infektionsmottagningen
vid Norrlands universitetssjukhus för att få reda på hur hon skulle hantera risken för
att smittas.
"Enorm smittorisk"
Rådet hon fick var att om en kund verkar snorig och förkyld så kan hon bära munskydd
- Nolia verkar ju vara en enorm smittorisk som ingen verkar ha tänkt på.
Varför har inte folk fått veta att risken är så stor, frågar sig kvinnan och undrar om tanken
är att alla då ska gå med munskydd på mässan.
Tvekar att delta
Nu känner kvinnan tveksamheter över att överhuvudtaget delta i mässan. Att bära munskydd
när hon ska stå och representera tycker hon inte känns aktuellt
- Jag vet inte om jag kommer att jobba på mässan nu,
jag känner oro för att smittas av influensan, säger kvinnan. "
lånat från Vk
Är det NU man ska börja att oroa sig alltså? För allmänt sett, jag jobbar ju bara på en stormarknad, vi har en grym kundgenomströmning och jag som ju kommer från ljuva, höga fjälluften har inte direkt jobbat upp nåt immunförsvar ännu... Hörro dottern, hur tänkte ni göra i morgon? Ut o häcka med alla andra dårarna eller ska ni tänka smittokorrekt?
Ska vi bli rädda? Jag känner nog att det börjar krypa väl nära och känner mig nog inte helt trygg längre, för mycket skit som skrivits för att jag ska veta något konkret ännu... Dottern vill jag givetvis ha vaccinerad, hon har sina krånglande luftrör, astma, Ume-luft och en otroligt dåligt placerad skola gör sitt till och en kraftig lungpåverkan är nog inte det man önskar henne direkt! Modern är ju nyss lagad, antagligen ska hon ha en spruta med och ja, jag har först nu börjat fundera kring om jag kallas sjuk än men lite orolig är jag nog... Undrar hur medicinerna ska funka om man blir däckad av det där?
Nå ja, nu blev jag visst trött, likabra att handla då, Vi har ju socialiserat oss hela kvällen och min enorma sociala kompetens får verkligen kämpa hårt när vi kör de här besöken! I morgon väntar bara en inte-fest hos ett inte-födelsebarn/gubbe men grillning.
lööööv på er, nu är nedläggningen verkligen på G, ska inte svamla bort mig nu utan bara vara trött och slänga igen korpgluggarna! Inget fiske idag förresten, får se om vi hinner med något hos svärfar också, blommor är ju tämligen oplockade (och här somnade jag visst...hehe)! Är inne och kollar av stavfelen, var mindre än jag trodde med tanke på att jag somnade varannan minut ungefär...
Hur ska vi göra, vara? Är ni också oroliga eller ska vi bara skita i det hela?
skriven
Jag har faktiskt varit så klok under denna relation att jag sett till att ha mina vänner omkring mig...Jag kommer aldrig sätta mig i den sitsen igen att jag spolar vännerna för en man... (hoppas jag i allafall) Men de har känts jobbigt att ventilera detta med dem...Jag vet egentligen inte varför... Kanske för att jag tog upp deras tid så mkt när de strulade förra gången... Men samtidigt så känner jag mig inte lika beroende av deras moraliska stöd.... Som jag sagt...Nu har jag inte min bäste vän mer... Men jag kommer kanske att behöva dem sen...Just nu känns de som att jag är i chock... Vill slicka mina sår som de heter.... O nu storbölar jag igen... Så jag klarar inte av att skriva mer....