- Vm i unga morsor?
Vi är ju inne i 2000-talet, återigen så finns det en hel uppsjö med preventivmedel att uppbringa, information om vad det faktiskt innebär att få barn så tidigt och vad det kostar att ha barn om inte annat borde väl ha lämnat några "märken" efter sig? Alltså nån ung tjej borde väl tänka efter och kanske se till att skydda sig, samma sak med killarna GIVETVIS, men eftersom att det fortfarande är vi tjejer/kvinnor som blir gravida har vi ju något av ett huvudansvar inför oss själva om inte annat...
Vet att jag har skrivit om det här förut, gnällt och tjatat kanske en del skulle säga, missunnat och anklagat kan också vara ett sätt att se på det, men jag tänker först och främst som tonårsmorsa..... Jag har ju testat av några år som förälder, ensammen också, och faktiskt är det inte helt ovanligt att dessa unga morsor och pappor inte direkt har de bästa oddsen för att hålla ihop så länge då de inte ens avslutat grundskolan innan barnen kommit.....
Sista tjejen jag blev tipsad om av dottern är den här, 15 år och gravid med tvillingar, efter hela 5 månaders förhållande.... Mamma grät visst när hon fick reda på att det var tvillingar men då var det redan bestämt att hon skulle behålla barnet så.....
Kan den här förbannade kampanjen Ja till livet ha rört till det så bland småtjejerna? Nåt har hänt och jag är väl kanske ovanligt positivt inställd till just aborter, jag vet inte, men jag anser fortfarande att mamman är huvudpersonen, det hänger på hur hon fixar det hela, inte på dessa embryons rätt till livet... Det måste finnas rim och reson i allt, även i det här, att barn ska föda barn och sen fostra barn är inte vettigt...
skriven
Kan nog hålla med om att de gått lite troll i detta att få barn tidigt... Själv blev jag ju gravid som 18-åring, han föddes när jag fyllt 19...Inte purung men ändå...Mina barndomskompisar har ju småbarn nu...Så de är ju lite skilland....
Jag tror att många unga tjejer romantiserar detta med att få barn...De tror att de är gulli gull...o söta kläder till en början...Ack vilken besvikelse...De är ett enormt ansvar...Skit jobbigt... Men man kan ju inte lämna tillbaka dem när de väl är här... Sorry... Men de flesta verkar ju ändå klara de, med hjälp o stöttning av nära o kära...
De som är så trist är att dessa BARN tappar den rolig tonårstiden...Då de kan vara oansvariga o busa...Göra tokiga saker o utvecklas till en vuxen människa i en lagom takt...De kastas i stället in i detta alldelens för tidigt...